Nordens Tidning 1
Diskussion om nästan ingenting EN SVENSK TEATERRE
GISSÖR lyckade i mitten av januari reta den norsk E ners ”F d s mycket att den norska kulturministtern gick i svaromål. Det handlar den norske barnboksför Eg ka folksjälen så pass ö fattaren Torbjörn Folk och rövare i Kamomilla stad” som regissören Sofia Jupither kritiserade för att vara elitistisk, kvinnofientlig, ja till och med högerextrem. Svenskan hade sett teaterversion av Kardemomme By (som är styckets norska namn) tillsammans med sin son på Nationaltheatret. Hon framförde sin kritik i Aftenposten, och motangreppen lät inte vänta på sig. ”Brist på humor och fantasi, , inggen förståelse för att generationer av barn – till och med svenska barn – älskat Egners böcker, inget att ta på allvar” var några av åsikterna på nätet. Kulturministern Hadia Tajik (Ap) menade att Folk och rövare verkligen inte är skadlig för barn. I så fall är det farligt att läsa Pippi Långstrump för att hon ljuger så mycket eller Emil i Lönneberga därför att hans far slår honom, menade hon. TORBJÖR vju att m JÖ N EGNERS BIOGRAF, Anders Heger sa i en intermånga norrmän som var barn mellan -50 och -70-talen anser att Egner har iki onstatus, och att de blir provocerade av angrepp på värderingar som hö till. Det är ok att debattera Egners författarskap, menade Heger, men sa också att det är påfallande att Sofia Jupither inte ser det positiva, det som handlar om inkludering, tolerans och gemenskap i just Folk och rövare. ”Det som förvånar mig”, fortsätter Anders Heger, ”är hur hon, som är en duktig teatermänniska, kan betrakta barnkultur som en arrena för propaganda för pollitiskt korrekta vär ä de d ringar”. Professorn i idéhistoria Trond Berg Eriksen, uttalade sig i norska medier och menade att Sofia Jupither helt enkelt saknar sinne för humor. ”Man kan ju inte annat än skratta åt de gammaldags uppfattningar om kvinnor som finns i alla sagor från mitten av 50-talet. Barn förstår mycket väl att de inte är prinsessor, bara för ö att de älskar att klä ut sig till det”, enligt Berg Eriksen som också anser att det är något typiskt svenskt med Jup åsikter. ”Ta t ex invandringdebatten som blir konsekvent saboterad i Sverige. Debatten kommer av sig bara för u ithers ö att man är livrädd att inte ha de riktiga åsikterna”. Den svenske författaren Mikael Niemi försvarade dock Sofia Jupithers utspel, när han talade vid en författarafton i Oslo senare i januari. ”Sverige är storebror. Hadee åsikten yppats av finsk debattör hade det inte blivit så mycket diskussion. Politisk korrekthet är typisk både svensk och norsk. Vi låter oss kanske provoceras lite för lätt” sa Niemi och exemplifierade med den svenska debatten om Tintins påstådda rasism, som enligt Mikael Niemi var stor diskussion om nästan ingenting. LARS KILLANDER, OSLO h r 50-talet d Nordisk vardagsfilosofi – del 1 illos stor rolll i före slag av tecke s oris osofi betyder ”vishetskärlek”, kärl D t ä en v cker tankee, knuten tili l en ndlin arnga för att nå ökkad åkeet, som är så vik eningen e yd De är haan va språk t, o av ord eller bild. Med varandra, om det hist ska, de Ett a nannaat te m någ ecken ten. Det finns en s oc o h sk missup ktit gt, o n Nordens arb got eller ånga sym e var nas hjä r ek till vishet. e mängd d vishet.t Vi bö och so b rjar med Filosofiskt sett handlar språk om em teckeen Symbooler ä en. Det kan till exemppel a a symymbolerr i form d symbolern y b älp kan vi ta d t fantiserade. betyd lse.deelse. Grön gubbe sisign rerna finns må nöje att för samt. Bara att försök pl ö söka finnna dem på e stor variia p atser är observationer man n är signalen. Det har en sto g alerarr: G mboler och signa er. De p olika pllatst er atiion, men ka finna likheteter och ski n kan n pra ed semantike an m ssu pfattningar och strider om or b g ydelse. Varrdaags mg semantik är bå de för ör m orde , in o h ”h o h för att finnaa etttt fungeran Lika rolil gt är de at döljer sig bakom ”synonym” oc vi här men begrepp kan beskr Hom filosofisk alal med e några; även om det frånvarande,, e or praktisk Gå! I de nordiska k nal kultuD t är ett stort e och i olika mön också mycket gemeenk llnader på olika många trevliga stundder kring. Med hjälp av semantik kan vi lära oss meer o krivna tecken. Vi kan m d ö attt lära k nkänna andra,, vara drra, nde samt ata tiimmar om. Och få om talad de k ns hjälp bygger på att maan förstår varandra aa, använder ord i samma bety Båd oc o ”o d”. Alla goda samtal b de rol d t att förssökka fö sörstå vilk m” är anliga monym är det motsatta: sa den ntte bara hur de används. Orden homonym är va nligt amma ord kan utttry k begrepp (föresställningar). Också vanligt i korsord. Norden kan p atar med anddr tar samma sp pråk, m al och goda relationer. ka begrepp som d o igt och god mora a, byggaa vänskap, c p nar. Synonyym används för att beskriva att samma rivas med ollika ord cka loliika nske inte producerat stora världsledande korsordssemanttik i form av ordlek har vi i alla fall. När vi pr refererar han eller ho vilket in H Här finns många nyfikna frågor att ställa om orden. Och måån nnehåll,l vilka egenskape nga skratt kommer att delas. 24 nordens tidning nr 1 | 2013 BO ANDERSSON k verk, men poesi, litteratur av andra genrer, och ra och känner att vi kanske inte riktigt prak då behöver vi ställa oss två frågor: Vad h n till? Och i vilken betydelse, med p r lyfter han eller hon fram? g för att beskriva vad d. Van g i korsord. al. p minska al r ete sedaan deess startt 1919 n. om har spelle at en så t 9. ärr ett