Nordens Tidning 1
– Jag ville egentligen ha ett mindre skrivbord, s
äger Anke Spoorendonk. En önskan som säkert inte är så vanlig bland ministerkollegor. > i delstaten liksom i större delen Tyskland medan staten har stor offentlig skuld. Det kan bara lösas med en annan skattepolitik. Vi har också befolkningsmässiga problem. Det sker en utflyttning från delstaten, främst från den norra delen medan den södra som gränsar till miljonstaden Hamburg klarar sig bättre. Befolkningen blir äldre, därför ska vi behålla människorna, de unga och se till att inte minst det danska mindretalets ungdomar får utbildning och därmed arbetsplatser. DE DANSKA OCH TYSKA minoriteterna i gränslandet har väl utvecklade organisationer som tar tillvara deras intressen. På tyska sidan finns också ett tätt politiskt samarbete mellan de dansksinnade och friserna som är en annan minoritetsgrupp. Omkring 60 000 personer räknas till den frisiska gruppen. Utöver dessa finns också två mindre minoritetsgrupper, romer och med dem besläktade sinti. Så sent som i höstas erkändes de som nationella minoriteter. Schleswig-Holstein blev därmed den första tyska delstat som skrev in deras rättigheter i sin författning. Alla dessa minoriteter samarbetar på olika sätt, dels genom internationella organisationer, dels i lokala sammanslutningar i delstaten. Men även om minoriteterna idag kan identifieras diskuterar inte minst de dansksinnade om assimilationen i framtiden går så långt att minoriteterna sugs upp av majoritetsbefolkningen. 14 nordens tidning nr 1 | 2013 – Det är en central fråga, säger Anke Spoorendonk, både vi och den tyska minoriteten utvecklas från att bara syssla med gränslandspolitik till minoritetspolitik, vi har flera gemensamma intressen. Hon säger även att många fortfarande vill vara en del av den danska minoriteten, men att vara dansk i Schleswig-Holstein är något annat än att vara det i Danmark. Deras identitet är i hög grad knuten till den gemenskap de dansksinnade har genom sina skolor, föreningsliv och ett politiskt parti som tar till vara deras intressen. NÄSTA ÅR, 2014, är det 150 år sedan det blodiga slaget vid Dybböl då Bismarcks Preussen besegrade Danmark men samtidigt lade grunden till de nuvarande förhållandena i gränslandet. Tiden från slaget till nutid har inneburet genomgripande förändringar politiskt och mänskligt i området. Utvecklingen har gått från konflikt till samarbete. Det märks också i politikernas sätt att uttrycka sig. Förr talade man ofta om fredlig samexistens i gränslandet. Nu allt oftare om gemensam samhörighet. Det får väl också ses som ett tidens tecken att det gemensamma tysk-danska jubileum som ska minna om det blodiga slaget har fått mottot: Dybböl 2014 – från slagfält till brobyggarregion. Och i Kiel sitter Anke Spoorendonk, dansksinnad minister i den tyska delstatsregeringen… ■ FAKTA >>> Schleswig-Holstein är Tysklands nordligaste delstat. Gränsar i norr till Danmark, i söder till bl a Hamburg. 2.8 miljoner invånare. Yta 15 000 kvkm (som Västerbotten.) Huvudstad Kiel. Andra stora städer är Lübeck och Flensburg. Den nuvarande tysk-danska gränsen som går strax norr om Flensburg drogs 1920 efter en folkomröstning. Region Sönderjylland-Schleswig är ett interkommunalt samarbete över riksgränsen sedan 1997. I området bor 700 000 människor varav 450 000 på den tyska sidan. Delstatsvalet 2012 gav de dansksinnades parti SSW 4.6 procent av rösterna. Regeringen där SSW ingår tillsammans med socialdemokrater och de gröna har 35 mandat i Lantdagen. Oppositionen har 34. Anke Spoorendonk är född 1947 i en by utanför staden Schleswig. Gymnasielärare i tyska och historia. Invald i Lantdagen första gången 1996. Gränshandeln i området är omfattande. År 2012 handlade danskarna för 10.5 miljarder danska kr i de tyska gränsaffärerna. Stor del av inköpen gäller tobak, öl, vin och läskedrycker.