AMES 1
EN SKOLA FÖR FRAMTIDEN Jan Vikström är grundare a
v Lärande i Sverige AB, en lokalt okänd, nationellt framgångsrik entreprenör från Norrköping med 18 skolor i Sverige. Från Sundsvall till Malmö satsar hans företag stort för att bidra till utvecklingen av framtidens skola. På Jan Vikströms visitkort står ”Business developer & founder”, alltså affärsutvecklare och grundare. Han träffar Affärsstadens utsände på sitt kontor. – Inför intervjun skrev jag två nyckelord, missionen och en modern skola, skrattar Jan. Vi börjar med missionen, vad är den? – Att ge så många barn och ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att lyckas, under skoltiden och i framtiden. Det säger nästan allt, men om man går på djupet så säger det också nästan allt om hur vi tänker. Men Jan Vikström går gärna lite djupare, kan du förklara? – Till att börja med, att ge det bästa är över huvud taget en förutsättning för att vi finns som skola. Man ska inte starta en friskola om man, eller i vårt fall vi, inte tror att vi kan göra det bättre. Det är det vi jobbar på. Vi vill ge så många som möjligt de möjligheterna, och om vi går in på ett område så försöker vi bli bäst på det. Annars ska vi inte gå in på det. Men vi tittar på många olika områden. Vi är ganska expansiva och har under de här åren varit Gazellföretag i Norrköping varje år sedan 2005. Vi tittar mycket på att jobba med skolans förändring. Skolan är traditionell, och jag brukar säga att man kan härleda den till klostertiden. Sedan formades den av industrialismen och den är väldigt stukad av det. Då stod skolan för all kunskap. De barn som lever idag lär sig 24 timmar om dygnet, inte minst genom datorer och dom kommer att fortsätta lära sig hela livet. Mycket kommer att handla om att ragga upp kunskaper. Vi har en jätteutmaning i att göra de kommande generationerna klokare än vad vi själva är. Det låter som stora utmaningar. – Idag utvecklar vi teknik som till exempel genmanupulation, miljön med mera styr hur vi lever, och det är en enorm risk. Vi vet inte vad som händer om Donald Trump kommer till makten i USA och med Putin i Ryssland. Vi har många andra konstigheter också: IS och våldsdåd. Det är viktigt att den generation som växer fram nu måste bli klokare än den nuvarande. De är på väg att bli det i mångt och mycket, men 34 vi måste jobba med deras värderingar och deras förmåga att se hur allting hänger ihop. Där har vi en stor utmaning i skolan och då måste vi jobba med en skola som tar till vara alla de resurser som finns. Till exempel utifrån hur man kan använda IT, hur man kan bli aktiv i sitt sätt att ta reda på saker. Syna vad som är sant, presentera saker, förstå saker, kunna samarbeta och så vidare. Det är mycket det dagens samhälle handlar om. Om jag till exempel om förmågor. Vi kanske måste vända på vårt synsätt och förändra saker. Man behöver inte göra på samma sätt för att det alltid har gjorts så. Vi måste jobba med frågor som ”Varför tänker du så?”, ”Hur tänker du då?”,”Blir det rätt när du tänker så?”, ”Skulle du kunna göra på något annat sätt istället?”. Det är mycket av det coachande förhållningssättet, där vi ser skolan som någonting som bör bli mer processinriktat. Det är mer en process TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: PERNILLA LINDBLOM jobbar med verkstadsdelen och sedan samordnar vi det med skolan. Eleverna får hjälp att slussas ut i arbetslivet. – När man tittar på mätningar idag kan man konstatera att på gymnasiesidan är vi så långt framme att vi i princip ligger över snittet på allt man kan mäta. Vi ser att vi får fler och fler elever hela tiden. Vi ser det på betygsmätningar, hur många som fullföljer studierna, hur många som blir gymnasiebehöriga och så vidare. Men de riktigt stora skillnaderna uppstår egentligen när vi tittar på hur många som går ut i jobb. När vi mäter sex månader efter avslutat gymnasium, då är vi uppe i 86 procent som är i sysselsättning. När riket mäter med hjälp av SCB efter två år är motsvarande siffra 67 procent. Det sitter ihop med att vi jobbar så mycket med samarbete med näringslivet och våra elever. De förstår tidigt vad som fordras av dem för att få jobb. Regionens stora utmaning är Ostlänken, hur tänker ni där. – Ostlänken är en del som vi tittar Jan Vikström har som mission att ge så många barn och ungdommar som möjligt, de bästa förutsättningarna för att lyckas - under skoltiden och i framtiden. har ett problem med en kund så måste vi jobba tillsammans för att lösa det. Jan Vikström gör här en observation som är värd att upprepas. – Vi är individualister, men vi är även väldigt kollektiva. Det sista betyder att ett av våra kärnvärden är att se oss som ett team, vare sig det gäller våra elever, mellan våra skolor eller med samhället i övrigt. I våra kontakter med kommunen försöker vi alltid göra det bästa av saker och ting. Vi utgår inte i första hand från att vi är konkurrenter. Det täcker missionen, att skapa de bästa förutsättningarna under skoltiden och i framtiden. Vilket för oss fram till en modern skola. – Ja, nästa punkt är en modern skola, det är kopplingen till nästa steg. De barn som går i skolan nu blir vuxna och börjar jobba eller fortsätter plugga in på 2020-talet. Sedan ska de jobba till 2070 eller något sådant. Vi kan knappt ana vad framtiden innebär för dem. Därför handlar det så mycket hur vi sätter samman de här ämnena som man jobbar aktivt med, och det är ofta vi ämnesintegrerar saker och ting. Då blir det hela tiden verkligt vad vi jobbar med. Vi driver idag 14 stycken gymnasieskolor runt om i landet, från Sundsvall till Malmö. En av dem är i Norrköping, plus att vi har två grundskolor i Norrköping. Här återgår Jan Vikström till vikten av samarbete. – Tittar man på gymnasiet så jobbar vi exempelvis inom naturbruk med Evidensia, som är jättestora på veterinärsidan. Vi jobbar med Kolmården och så vidare. Vi har en rad olika samarbetspartners. Vi är nu på väg in i ett samarbete med Mekonomen för att börja arbeta med fordonsmekanik. Det är stor brist på fordonsmekare. Mekonomen gick ut och gjorde en undersökning bland landets skolor gällande vilken skola som skulle vara bäst för dem att samarbeta med. Och de konstaterade att vi låg längst fram bland de aktörer som fanns. Det betyder att de bygger verkstäderna, på. Det finns ett antal yrkesgrupper som kommer att behövas väldigt mycket. Vi jobbar redan idag med naturbruk, vi arbetar med hantverksprogram, teknikprogram, elprogram och så vidare. Vi håller som sagt på att titta på ytterligare branscher. Vi sluter avtal med stora aktörer, för då kan vi jobba mycket mer med dem och vi kan utvecklas tillsammans. Vi frågar vad man behöver förbereda sig för i den här branschen. På det sättet sneglar vi på Ostlänken. Vad är det för yrkesgrupper vi behöver? Kan vi jobba med att förbereda dem så att de får jobb när de går ut? Det är något vi är vana att göra hela tiden, så visst tittar vi på Ostlänken. n JAN VIKSTRÖM TITEL: Koncernchef (affärsutvecklare) och grundare BOR: Saltängsgatan, Norrköping FAMILJ: Gift, tre barn, 13, 21 och 22 år FRITID: Familj, fotboll och resor, förutom att jag är ganska mycket ”idealist” och ägnar mycket tid åt att försöka bidra till samhällsutvecklingen och då särskilt att utveckla svensk skola.