Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll & Krönika
Vårdguiden Tema magen: Uti vår mage...
Vårdguiden Blir din egen magdetektiv tema Magen Bl
i din ege ningar. Andra varningssignaler är att avföringen är svart, att man tappar i vikt eller får svårt att svälja. Då ska man snarast kontakta vården. Med ett gastroskop kan man oftast stoppa blödningen i ett magsår, men i enstaka fall krävs öppen operation. Reflux känns surt En tredje vanlig magåkomma är reflux. Det ger halsbränna, bröstvärk och sura uppstötningar då den övre magmunnen inte håller tillräckligt tätt utan saltsyra läcker upp i matstrupen. – Att magmunnen läcker magsafter till strupen är egentligen naturligt för att man ska kunna rapa eller kräkas, men om besvä ren blir stora kan det försämra ens livs - kvalitet, säger Lars Agréus. Saltsyran kan ge sår på magmunnen och i matstrupen. Långvariga besvär ökar i viss mån risken för cancer i matstrupen. Reflux be höver vanligen inte utredas utan att det räcker oftast med patientens b erättelse för att kunna skriva ut läkemedel. Om man ändå inte blir bra, och framförallt om man får sväljbesvär, ska man göra en gas tro skopi. Utöver att gå ner i vikt finns få livsstils - åtgärder som hjälper mot reflux. Man bör sova med höjd huvudände, undvika mat som besvärar, alkohol och rökning, inte äta sent på kvällen och undvika framåtböjd arbetsställning. Man bör berätta för läkaren om man äter något läkemedel, då vissa kan öka refluxproblemen. Reflux kan behandlas med läkemedel som minskar eller neutraliserar saltsyrapro duktionen eller som lägger sig som ett lock för magmunnen. i MER INFORMATION Vårdguiden.se Magotarm.se 6 Ingen mage är den andra lik. Kloka lär känna sig egen mage bättre för att veta vad den gillar – och vad den avskyr. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Till vardags tänker vi sällan på kroppens inre. Lever, njurar, hjärta – de inre organen gör inte så mycket väsen av sig. Men med magen är det annorlunda. Den gör verkligen väsen av sig, redan vid minsta störning. Magens grundläggande funktion är densamma hos alla, men våra magar reagerar väldigt olika. Så du har mycket att vinna på att bli din egen magdetektiv och lära dig förstå din egen mage. Gemensamt för alla magar är att de inne håller ungefär ett kilo bakterier. Dessa organismer ”För att lära känna din egen mage bättre kan du gärna skriva magdagbok.” är oerhört viktiga för att vi ska hålla oss friska. Bland annat skyddar de tarmen mot andra, farliga bakterier. De bryter också ner mat som vi själva inte kan bryta ner. Näringsämnena som blir slutresultatet ger viktig energi till tarmens celler. Vi brukar kort och gott kalla våra magbakterier för ”tarmfloran”. När den råkar i obalans protesterar magen med gaser, buller och brak. Det som skiljer våra magar åt är bland annat sammansättningen av magbakterier, vilka gener vi är födda med, hur stres sigt vi lever och – inte minst – när, hur och vad vi äter. – Rådet som jag brukar ge till de pa tienter som besväras av gaser och upp körd mage är att helt sluta med fiberrikt bröd, full kornsprodukter och svår smäl ta grönsaker i några veckor, säger Peter Benno, läkare som är specialiserad på gastroenterologi, det vill säga magens funktion. – Grönsaker som lök, särskilt vitlök, och kål, bönor och ärtor är det många magar som har svårt att klara. Sallad och spenat brukar där emot gå bra. Men man bör undvika juice, frukt och sötningsmedel som sorbitol, malitol, xylitol och fruktos. Om ma gen lugnar ner sig efter några veckor kan man sedan introducera ett födo ämne i taget och se hur det går. Koka eller woka grönsaker och rot saker, och testa bara lite åt gången. Somliga magar mår bättre om de slipper mjölk och fil. Andra pro testerar mot soltorkade tomater, paprika eller rökt fisk. För att lära känna din egen mage bättre kan du gärna skriva mag-dagbok, anteckna vad du äter och hur din mage reagerar. – Den gyllene regeln, även för magen, är för stås ”lagom är bäst”, säger Peter Benno. Lite mjölk i kaffet eller en bit ost brukar även öm tåliga magar klara av. ”Toaletten blev min fotboja” » Vårdguiden nr 2 2012
Vårdguiden "Toaletten blev min fotboja"
Vårdguiden Vårdguiden 10 år
Vårdguiden Gör det själv - med förnuft
Vårdguiden Så minskar du risken för skador
Vårdguiden Testa dig själv
Vårdguiden Sommartips
Vårdguiden Varför vänta på akuten?
Vårdguiden Herpes
Vårdguiden Färre dricker mer
Vårdguiden Välj rätt i hälsokosthyllan
Vårdguiden Lymfödem
Vårdguiden Träna hela livet
Vårdguiden Så funkar det
Vårdguiden Baksida omslag