redan någon timme efter att barnet somnat. Då är
perioderna av djupsömn längre. Vanligast är att barn mellan fyra och tolv år går i sömnen. Till skillnad från barn som vaknar av mardrömmar är barn som går i sömnen omedvetna om det som händer. – Det är inte farligt att väcka ett barn när det går i sömnen, men heller inte nödvändigt. Det bästa är att ta det lugnt och försöka förmå barnet att somna om. Se bara till att barnet inte snubblar och gör sig illa och led det tillbaka till sängen, säger Hans Smedje. Nattskräck Sömngång är nära besläktat med så kallad nattskräck. Båda fenomenen är exempel på så kallad parasomni, tillstånd då hjärnan är delvis sovande. Nattskräck är vanligast bland yngre barn. Typiskt för nattskräck är att barnet plötsligt sätter sig upp, tittar och ser ut att vara vaket. Men det är ändå inte kontaktbart, kan börja skrika och få hjärtklappning. – Nattskräck ger en stark stressreaktion hos barnet men det är inte vaket i egentlig mening och minns inget eller mycket lite av händelsen efteråt, säger Hans Smedje. En del föräldrar väcker barnet en stund innan den tid på kvällen då det brukar få en attack. 1177 Vårdguiden nr 4 2015 När barnet somnat om brukar faran vara över för den natten. – Det är inte farligt att väcka barnet men heller inte nödvändigt. Så kallad schemalagd väckning kan fungera, visar studier, men det kan vara svårt att tillämpa i praktiken. Ska man försöka med den metoden bör man ha råd av till exempel en psykolog som har vana på området, säger Hans Smedje. Nattskräck är vanligare vid feber och sömnbrist. I mycket sällsynta fall kan attackerna i själva verket vara epilepsianfall. Ibland hänger nattskräck ihop med att barnet snarkar. – Om barnet snarkar mycket eller har stora tonsiller bör du be om bedömning hos läkare, säger Hans Smedje. Både sömngång och nattskräck har en ärftlig bakgrund, och har man det ena ökar också sannolikheten för att man har det andra. n Om barnet har nattskräck eller går i sömnen • Försök att undvika att barnet dricker mycket före läggdags. Att bli kissnödig under sömnen kan utlösa både sömngång och nattskräck. • Nattskräck och sömngång kan bli värre vid feber eller om barnet varit med om något skrämmande eller uppjagande under dagen. • Se till att barnet får tillräckligt med sömn, då minskar risken för attacker. Här kan du söka hjälp Om barnet är under sex år, vänder du dig till din barnavårdscentral, BVC. Är barnet äldre, kan du kontakta din vårdcentral eller någon av länets barn och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). Tonåringar med sömnstörningar kan själva söka hjälp på en ungdomsmot tagning. Behövs mer specialiserad vård finns den inom barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och på barn och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). Det här kan du göra själv om barnet har mardrömmar • Uppmuntra barnet att beskriva sin oro och sina mardrömmar och lyssna lugnt och uppmärksamt. Finns det något du kan göra för att råda bot på rädslan? • Låt barnet ha gosedjur eller snuttefilt om det känner sig tryggare då. • En nattlampa kan hjälpa om barnet tycker att själva mörkret är skrämmande. • Lämna gärna sovrumsdörren öppen så barnet känner att det har kontakt med dig eller någon annan i familjen. Närhet till ”flocken” kan lugna. • Försök skapa rutiner för nattning och låt inte barnet titta på mobil, läsplatta eller dator innan det ska sova. Det blå ljuset från skärmen stör sömnklockan och kan göra att barnet sover mer oroligt. 13