tema Hörsel tema Hörsel » Skador och Örat är en s
innrik och känslig konstruktion som ofta utsätts för skador och sjukdomar. Vissa besvär går över av sig själva, andra kräver behandling. En del ger nedsatt hörsel men även då finns det hjälp att få. Pers jobb är att höra » Hans arbete går ut på att lyssna. Som psykolog och psyko terapeut är förmågan att höra vad patienterna säger en förutsättning för att han ska kunna arbeta. – jag har en egen praktik där jag tar emot patienter med många olika behov. Om det inte funnits hörapparater skulle jag ha fått stänga. När jag tar ur hörapparaterna hör jag inte ens om åskan går, berättar Per Folkesson. Att Pers hörsel försämrats blev han medveten om redan för 20 år sedan, men då var hörseln ännu inte så dålig att han behövde hörapparat. Han kompenserade också genom att läsa på läppar. – Jag gick på kontroller var femte år, och för 78 år sedan hade min hörsel försämrats så mycket att det var aktuellt med hörapparat. Fram till dess fungerade det att arbeta, även om Pers dåvarande uppdrag på Karlstads universitet påverkades ibland. – Det hände att studenter som jag handledde under deras utbildning surnade till för att de tyckte att jag inte hörde dem. Även om arbetet i stort sett fungerade bra, var ljudet från teven störande för resten av familjen. – Jag fick kommentarer för att jag behövde ha så hög volym. Och det blev jobbigt i stökiga miljöer. Ibland kändes det som om hörseln havererade. Det blev omöjligt att sortera ut röster. Under en längre tid hade Per anat att han skulle komma att behöva en hörapparat, så när det vid en hörselkontroll konstaterades att det var dags var det bara att prova ut rätt modell och börja använda dem. – Jag vill ju höra! Nu har han en apparat i varje öra. – Det gick väldigt enkelt och kändes bara lite ovant under ett par dagar. Hörapparaterna är väldigt smidiga och bekväma. Vid 69 års ålder har han med ålderns rätt sin praktik öppen på halvtid. – Utan hjälp av hörappater hade jag tvingats sluta arbeta för flera år sedan. petter niljung 8 Liksom resten av kroppen tappar örat i förmågor och elasticitet när vi blir äldre. Sinnescellerna i örat börjar fungera sämre och hörselcentrum i hjärnan blir sämre både på att tolka ljud och att sortera bort konkurrerande ljud. När dessa förändringar sker är väldigt individuellt, men mer än en tredjedel av befolkningen mellan 65 och 84 år har svårt att följa med när flera personer talar i normal samtals ton. Typiskt är att det är diskantljuden, de höga tonerna, som försvinner först. Många äldre personer vittnar om ljud i naturen som de minns men inte längre kan höra. Bullerskador kan vi få när våra öron ut sätts för kraftiga ljud. Då kan hårcellerna i innerörat skadas eller dö. Bullriga industrimiljöer eller musik på hög volym utgör stora risker, men också i försko lor och skolor drabbas många av bullerskador på grund av hög ljudvolym. Allra sämst klarar våra öron plötsliga ljud som ex plosioner och hammarslag. Även om hårcellerna ibland kan reparera sig ger bullerskador ofta upphov till permanenta hör selnedsättningar och kan också ge tinnitus och ljudöverkänslighet som följd. Tinnitus är ljud som inte kan mätas, men uppfattas som allt ifrån ett svagt brus till pipanden och plågsamt skärande toner. Tinnitus hör ofta ihop med andra former av hörselskador, till exempel bullerskador. Dagens ljudmiljö innebär en ökad belastning på vårt hörselorgan och problemen med tinnitus har krupit ner i åldrarna. Man vet inte alltid vad som orsakar tinnitus, men man vet att den blir värre av stress. Någon medicinsk behandling mot tinnitus finns inte, men avslappning, sjukgymnastik, bettskena, stresshanter ing och psyko logisk behandling kan vara till stor hjälp. Tystnad gör att tinnitus hörs mer. Därför blir många hjälpta av att ha andra ljud, till exempel svag mu sik, i bakgrunden. Tinnitus blir nästan alltid bättre med tiden och för många försvinner problemen så gott som helt. Ljudöverkänslighet och ljudförvrängning följer ofta på tinni tus. Antagligen är det innerörat som omvandlar signalerna till hörselcentrum fel. Den som reagerar starkt på vardagliga ljud som prassel från tidningssidor eller porslins klirr ska inte undvika dem utan i stället långsamt försöka vänja sig vid de ofarliga ljuden. Dövhet kan vara ärftligt eller orsakas av sjukdom. Cirka 8 000 till 10 000 personer i Sverige är 1177 Vårdguiden nr 4 2015 FOTO JENS MAGNUSSON