= antibiotikakänslig bakterie ILL: JOHANNA GUSTAV
SSON Normal bakteriepopulation Antibiotikaresistens – så funkar det 1. Bakterier förändras hela tiden. De kan till exempel ändra egenskaper (mutera) så att de blir mer tåliga mot antibiotika (resistenta). När sjukdomar behandlas med antibiotika får bakterierna också en chans att bekanta sig med olika sorters antibiotika. Då anpassar de sig till miljön och kan bli resistenta. Antibiotikabehandling sätts in 2. Ibland händer det att man får fel sorts antibiotika, eller så kanske man slutar med tabletterna när man känner sig frisk. Det gör att bakterierna överlever, och nu har de anpassat sig ännu mer för att stå emot antibiotikan. Resistenta bakterier gynnas 3. Om man får en ny antibiotikakur tar kuren bara död på de bakterier som är känsliga för antibiotikan, medan de resistenta överlever. Upprepade behandlingar med antibiotika har sållat fram bakterier som är mer eller mindre resistenta. = resistent bakterie = antibiotika Resistenta bakterier ESBL: (Extended Spectrum betalactamas). Bakterierna har ett enzym som gör att de kan oskadliggöra vissa antibiotika, exempelvis penicillin och cefalosporiner. Sprids ofta via mat och vatten. Vanligt att man blir bärare under utlandsresor, fram för allt i Indien, men även i Thailand, Egypten och Grekland. Extra hög risk om man får antibiotika på resmålet på grund av diarré. Att ha bakterien i tarmen ger inga symtom, men den kan sen are orsaka framför allt urinvägsinfektioner och även allvarliga infektioner i blodbanan. MRSA: (Metillinresistenta Staphylococcus aureus). Hud och slemhinnebakterier som är motståndskraftiga mot de flesta former av antibiotika. Smittar främst direkt mellan människor. Tidigare smittades man oftast inom sjukvården, men nu ökar spridningen ute i samhället. Många stafylokocker ingår i normalfloran i slemhinnor och på huden. De orsakar oftast inte infektion så länge hud och slemhinnor är intakta. Stafylokocker kan dock orsaka hud och mjukdelsinfektioner och även allvarliga tionen läka ut! HALSFLUSS, SYMTOM • Beläggning på halsmandlarna • Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna • Feber över 38,5 grader • Ingen hosta När ska jag söka vård? Ring 1177 eller kontakta vårdcentral • om du har mycket ont i halsen när du sväljer • om febern inte går ner på två dagar 1177 Vårdguiden nr 4 2015 • om du tar mediciner som kan försämra immunförsvaret allvarligt • om du har en annan sjukdom som kan försämra immunförsvaret. Sök vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning • om du inte kan svälja din saliv • om du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa. LUNGINFLAMMATION, SYMTOM • Feber, hosta, tung andning och plötslig uttalad trötthet • Det gör ont när man andas djupt. Man hostar ibland upp slem och det är vanligt att man blir andfådd • Hos barn kan symtomen vara snabb andning och påverkat allmäntillstånd. Hosta och andra luftvägs symtom kan saknas. Symtomen kommer ibland efter en virusförkylning eller influensa, men kan även börja plötsligt med hög feber och frossa. När ska jag söka vård? Ring 1177 eller kontakta en vårdcentral om du har symtom på lunginflammation. Sök vård direkt på vårdcentral eller akutmottagning om du får hög feber, frossa och svårt att andas. 17 infektioner i till exempel blodbanan och på hjärtklaffar. VRE: (Vankomycinresistenta enterokocker). Tarmbakterier som är resistenta mot vankomycin och kan stå emot de allra flesta antibiotika. Enterokocker är ”snälla” tarmbakterier som sällan orsakar infektioner hos friska personer. Hos personer med nedsatt immunförsvar kan de orsaka allvarliga infektioner, som urinvägsinfektioner och protesinfektioner. Mycket motståndskraftiga mot städning och sprids lätt inom sjukvården.