Omkring 500 000 människor per år i världen dör av
infektioner som antibiotika inte biter på. Ju mer antibiotika du tar, desto mer motståndskraftiga bakterier riskerar du att samla på dig. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT En lunginflammation som inte botas med antibiotika kan bli livshotande. En hjärtoperation eller cancerbehandling utan tillgång till effektiv antibiotika skulle vara väldigt riskabel – rätt använd kan antibiotika rädda liv. Så har det varit sedan penicillinet började användas i slutet av andra världskriget. Då var det mirakelmedicinen som räddade soldater på slagfältet från att dö av blodförgiftning. Allt sedan dess har vi slösat med antibiotika och nu blir bakterierna mer och mer motståndskraftiga, resistenta. I dag dör varje år omkring 500 000 människor i världen av infektioner som antibiotika inte biter på, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. I Sverige är problemet med resistens inte lika allvarlig som i många andra delar av världen, men det ökar för varje år. – Antibiotikaanvändning medför alltid en viss risk att man kan utveckla resistenta bakterier. Risken ökar ju mer antibiotika man använder och ju ”bredare” antibiotikatyp man använder, säger Ingemar Hallén, biträdande smittskyddsläkare i Värmland. Antibiotikakuren har ett högt pris. Felaktig användning kan ta kål på kroppens ”goda” bakterier medan de ”onda” får större utrymme. Om du drabbas av en annan sjukdom eller till exempel måste få cellgiftbehandling, kan de resistenta bakterier du bär på orsaka en ny infektion. – Om du får antibiotika är det viktigt att du fullföljer kuren. Annars ökar risken att resistenta bakterier sållas fram, säger Ingemar Hallén. Många tror att det bara drabbar någon annan om jag eller mitt barn får antibiotika, men det är en missuppfattning. En enda kur kan göra att du får resistenta bakterier i tarmen. – En vanlig biverkan är att man blir lös i magen, i värsta fall får svår diarré som beror på att tarmfloran rubbats. Om man har en allergisk benägenhet kan det finnas risk för allergiska reaktioner, säger Ingemar Hallén. En annan missuppfattning är att alla infektioner som orsakas av bakterier kräver antibiotikabehand1177 Vårdguiden nr 4 2015 15 ling. Halsfluss är ett exempel på när man kan avvakta eller helt avstå från antibiotikabehandling utan att riskera någons hälsa. – I knappt av hälften av fallen orsakas halsfluss av en sorts streptokocker. Flertalet av dessa patienter blir symtomfria inom en vecka oavsett om de får antibiotika eller inte. Men hos barn som är mellan 3 och 6 år räcker rodnade och svullna halsmandlar som kriterium för att man skall ta snabbtest för streptokocker. Visar den streptokocker behandlar man med penicillin, säger Ingemar Hallén. Vanlig förkylning, ”ospecifik övre luftvägsinfektion” som den medicinska termen lyder, är den vanligaste diagnosen på vårdcentraler och BVC. Den orsakas av virus och man blir inte bättre med antibiotika. Värmland är bäst i Sverige på att inte ge barnen antibiotika i onödan, och det gäller särskilt så kallat bredspektrumantibiotika som är det som driver på resistens. Det finns dock fall när det är nödvändigt med antibiotikabehandling, till exempel när det gäller spädbarn med öroninflammation. – Barn under 1 års ålder och alla barn med allmänpåverkan eller hål på trumhinnan behandlas alltid med antibiotika. För övriga barn bör man avvakta med antibiotika. Om symtomen finns kvar efter två dygn bör föräldrarna kontakta vården igen. I Sverige är vårdhygienen bättre än i många andra länder. Trots det sprids resistenta bakterier mellan patienter, vilket får allvarliga konsekvenser för vården av exempelvis för tidigt födda. – Som patient och besökare kan du skydda dig själv och andra från att smittas av resistenta bakterier genom att tvätta händerna noga, före och efter besök. Komplettera gärna med att använda handsprit i vårdmiljön, säger Ingemar Hallén. Även turistresor, migration och varuimport ökar spridningen av resistenta bakteriestammar. Av dem som bär på resistenta MRSAbakterier i Sverige kan nära hälften ha smittats utomlands. n »