Så tränar du musklerna i bäckenbottnen • Träna bä
ckenbottnen kan man göra när och var som helst, men många behöver hjälp att hitta musklerna. Det handlar inte om att spänna skinkorna eller magmusklerna, utan själva ”golvet” i bäckenet, från anus till blygdbenet och upp till slidans topp. Ett knep är att tänka att man kramar om och försöker hålla fast något eller någon … • Ligg på rygg med böjda och lätt särade ben eller ha benen upplagda i rät vinkel. Slappna av i rygg, skinkor, ben och mage. • Knip ihop muskeln runt ändtarmen. Kvinnor kniper sedan framåt, uppåt, runt slidan och urinrörsmynningen, och män mot pungen och penis. Håll kvar knipet i några sekunder. • Till en början är det bra att ligga ner och träna. När du är van kan du träna var som helst. • Knip hårt fem–sex sekunder, vila minst lika länge och upprepa till en början två, tre gånger och tio gånger när du fått in rutinen. • För att förebygga urinläckage behöver du göra övningarna två gånger varje dag. Om du redan har besvär behöver du göra övningarna fyra gånger om dagen. Rätt muskler? Testa! Många gör fel i början och spänner lår och skinkor i stället för bäckenbottnen. För att hitta de rätta musklerna kan du pröva att ”knipa av” strålen en kort stund när du kissar. Men använd det inte som en träningsmetod, eftersom det kan störa den reflexmässiga tömningen av urinblåsan. Kvinnor kan även känna efter med ett finger i slidan om musklerna dras ihop när de kniper. » eller tvärtom bli kissnödig ofta. Man kan också få svårt att tömma tarmen. Framfall blir vanligare med stigande ålder och risken ökar om du är myck et överviktig, har ett tungt fysiskt arbete, kronisk hosta, återkommande förstoppning eller att du inte återhämtat dig efter tidigare förlossningar. Om din mamma eller mormor haft framfall är risken stor att du också får det eftersom svag bindväv är ärftligt. Direkt efter graviditet och förlossning kan man få framfall, men när vävnaderna i bäckenet får tillbaka sin elasticitet efter några månader, går besvären ofta över. Stödring alternativ till operation I Sverige görs varje år 6000 framfallsoperationer. Då hängs slidväggen upp med hjälp av ett plastnät och får på det sättet stöd. De allra flesta som opererats för framfall klarar sig livet ut, men en del kan behöva opereras igen. Om man planerar att föda fler barn är det bättre att vänta med operation. Risken är annars stor att framfallet kommer tillbaka. Ett alternativ till operation är att sätta in en ring i plast eller silikon i slidan, som lyfter upp framfallet. För många fungerar det bra, men en del kan få biverkningar i form av skavsår och flytningar. Trängningsinkontinens En annan typ av urinläckage är trängningsinkontinens. Den beror på att blåsan drar ihop 22 sig okontrollerat. Den reagerar helt enkelt för snabbt på de nerv impulser som signalerar att du är kissnödig. En uroterapeut, som är specialist på bland annat inkontinens, kan ge råd om hur man kan ändra sin livsstil för att slippa en del av besvären. Det är till exempel viktigt för blåsfunktionen att även tarmen fungerar bra. Besvären har länge behand lats med läkemedel, blåsträning och elektrostimulering. Om det inte hjälper kan man numera få behandling med botulinumtoxin, en metod som godkändes av Läkemedelsverket för bara ett par år sedan. Då sprutar man in små doser av ett nervgift i urinblåsans vägg som gör att sammandragningarna blir lugn are och man hinner till toaletten. Urinläckage kan bero på sjukdomar Trängningsinkontinens är lika vanligt hos män som hos kvinnor från 60 års ålder. Hos medelålders män och äldre män som utvecklar symtom är det viktigt med en läkarundersökning för att få reda på om det är en förändring av prostatan som ligger bakom urinläckaget. Ansträngningsinkontinens är ovanligare bland män, men de som drabbas kan också vara hjälpta av bäckenbottenträning. Vid så kallad överrinningsinkontinens kan man inte tömma blåsan ordentligt. Det beror oftast på en förstorad prostata som trycker ihop urinröret. Det går att operera. Vissa neurologiska sjukdomar, som MS och demens, kan göra att nerverna till urinblåsan inte fungerar och det leder till inkontinens som inte går att behandla. Inkontinens kan också vara en biverkan av läkemedel. MER INFORMATION 1177.se/inkontinens-kvinna 1177.se/inkontinens-man 1177.se/framfall När ska jag söka vård? Kontakta en vårdcentral om du • ofta är kissnödig, även om du precis har kissat • läcker urin när du hostar, nyser, springer eller anstränger dig på annat sätt • känner att någonting buktar ut som en bulle i slidmynningen • har svårt att kissa • kissar skvättar Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. 1177 Vårdguiden nr 4 2015