TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Så skyddar du byggnaderna NÄR EN SKOGSBRA
ND tar fart finns stor risk för att bostäder och ekonomibyggnader hamnar i riskzonen. BC Wildfire i kanadensiska British Columbia har listat en rad tips för hur man kan säkra sina byggnader. Vissa områden är helt uppbrända. Varken jordlager, mossa, gräs eller stubbar finns kvar. I ZONEN 0–10 METER från huset bör det inte finnas vegetation som träd och buskar, ved eller annat som kan antända byggnaden. Gräsmattor ska vara kortklippta och gärna vattnade. Ytan ska hållas fri från saker som kan KOMMENTAR Skogsbruk minskar antalet bränder I ETT HISTORISKT perspektiv har skogsbruk inneburit en kraftig minskning av bränder. I naturskogen brann en procent, cirka 200 000 hektar, av skogsmarken årligen. Det var blixten eller människan som antände. Brändernas stora omfattning berodde på att de fick brinna tills de självslocknade och att det då fanns mer bränsle i form av död ved. NÄR SKOGEN BLEV ekonomiskt intressant under 1800-talet uppstod behovet av att släcka bränder. Brandbekämpning infördes och arealerna som brann varje år minskade. Under de senaste hundra åren har det årligen varit 1 400 bränder som berört runt 2 100 hektar. Tall är anpassad till brand och kan överleva. Lövträd reducerar sannolikt brandrisken i marken och markvegetationen. Medelbranden har varit 1,5 hektar. Skogsbruket spelar roll för bränder på flera sätt, till exempel genom skogsbilvägar som underlättar brandbekämpning och genom att indirekt påverka brandkänsligheten. SKOGSBRÄNSLE TAS I DAG från vartannat hygge. Det minskar mängden bränsle i det uppväxande beståndet och möjligen därmed brandrisken. I naturskogen var 15–20 procent av trädvolymen död ved. Skogsbruket har successivt minskat denna andel och nivån är nu bara sex procent. Av naturvårdshänsyn lämnar dock skogsbruket sedan 20 år mer död ved. Volymen ökar snabbt. Det innebär sannolikt en ökad risk både för antändning och för spridning av brand. Skogsbruket styr trädslagsfördelningen. Olika trädslag är olika brandbenägna och brandkänsliga. Gran är mest kritisk ur brandsynpunkt. Tall är anpassad till brand och kan överleva. Lövträd reducerar sannolikt brandrisken i marken och markvegetationen. BRANDRISKEN PÅVERKAS av flera skogliga åtgärder. Hur de kan anpassas för att minska risken måste analyseras i den utredning om branden i Västmanland som regeringen tillsatt. En svår balansgång mellan brandrisk, ekonomi och naturvård kan förutses, liksom behov av mer forskning. HANS-ÖRJAN NOHRSTEDT, docent, Sveriges lantbruksuniversitet Tillväxt 9 hindra brandmännen i deras arbete med att skydda byggnaden. Taken ska vara i material som inte kan antändas, och rena från löv, kvistar och annat som kan brinna. I ZONEN 10–30 METER från huset ska vegetationen hållas efter. Skog ska vara gallrad och rensad. Avståndet mellan trädens kronor ska vara mellan tre och sex meter så att eld inte kan ”hoppa” från det ena trädet till det andra. Död ved ska inte ligga kvar på marken. Ta bort vegetation och material som kan bli ”brandvägar” som sprider en markbrand till trädkronorna. När nya träd planteras i denna zon, välj lövträd, som inte fattar eld lika lätt. I ZONEN 30–100 METER från byggnaden bör skogen vara gallrad så att eld som sprids här blir mindre intensiv och sprids långsammare. Även här bör vegetation hållas efter för att förhindra att en markbrand utvecklas till en kronbrand. Spara gärna lövträd. FOTO: JONAS LEMBERG /TT