Budgetunderlag 2018–2020 1
grupper med kompetens inom specifika frågor är vä
rdefull. Möten av denna karaktär kan synliggöra fler perspektiv och bidra till att myndigheten kan utforma arbetssätt och strukturer med större hänsyn till erfarenheter från kulturfältet. Eftersom representanter för dem som berörs av myndighetens arbete ges möjlighet att involveras i delar av arbetet finns här också en demokratisk aspekt. Trots att arvodena är låga kan Kulturrådet konstatera att kostnaderna redan i dag är nära gränsen för vad detta totalt får kosta utan större konsekvenser för verksamheten i övrigt. För att kunna höja arvodena inom de befintliga grupperna och kunna utveckla arbetet med tillfälliga grupper av sakkunniga anhåller Kulturrådet om ett tillskott om två miljoner kronor. Kulturrådets förvaltningskostnader I statsbudgeten för 2015 minskades Kulturrådets förvaltningsanslag. Samtidigt utökades Kulturrådets utrymme att belasta sakanslag med förvaltningskostnader. När detta utökade utrymme används för sådana kostnader innebär det att mindre pengar kan betalas ut som bidrag till kulturlivet. Under 2015 och 2016 har Kulturrådet inte behövt använda hela det tillgängliga utrymmet för förvaltningskostnader, men från och med 2017 budgeteras för att betydligt mer av utrymmet kommer att användas. Detta är nödvändigt för att Kulturrådet ska kunna utföra sina uppdrag kopplade till bidragsgivning och andra främjande åtgärder. Den besparing som gjorts på förvaltningsanslaget drabbar alltså inte i första hand Kulturrådets verksamhet. Genom att mer förvaltningskostnader tas ut på sakanslag, som inte utökats för detta, har besparingen i praktiken i stället drabbat kulturlivet genom att mindre statliga bidrag betalas ut. Om 3 000 tkr tillfördes anslag 1:1 Statens kulturråd skulle en större andel av myndighetens förvaltningskostnader kunna finansieras genom förvaltningsanslaget. Om de äskade medlen till anslag 1:1 återförs bör även utrymmet för att belasta sakanslag med förvaltningskostnader återställas till 2014 års nivå. Därmed skulle mer pengar kunna betalas till kulturlivet. För 2017 har Kulturrådet möjlighet att ta ut förvaltningskostnader motsvarande 58 miljoner kronor på de sakanslag som myndigheten disponerar. Av de 58 miljonerna kronor avser 25 miljoner kronor uppdraget att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse, varav en stor del fördelas som bidrag.15 Kulturrådets förvaltningsanslag för 2017 omfattar knappt 44,5 miljoner kronor. En mycket stor del av Kulturrådets verksamhet bekostas alltså via sakanslag som i huvudsak är avsedda för bidragsgivning. Ekonomistyrningsverket (ESV) granskade 2016 den finansiella styrningen av Statens skolverk. I en pm beskriver ESV att det är praxis att sakanslag inte ska bekosta förvaltningskostnader och att avsteg från denna praxis får flera negativa följder. Bland annat beskrivs att förvaltningskostnader på sakanslag inte omfattas av de regler om anslagssparande, anslagskredit, låneram och räntekontokredit som gäller för förvaltningsanslag. ESV menar också att förvaltningskostnader på sakanslag medför administrativt merarbete och gör det svårare att uppnå effektivitet i verksamheten.16 I Kulturrådets fall saknas även pris- och löneomräkning för sakanslagen. Det innebär att de förvaltningskostnader som tas ut på sakanslag inte kompenseras för löne- och kostnadsökningar. I längden kan det innebära att myndigheten får svårt att finansiera verksamheten. ESV rekommenderar i sin pm att regeringen ska renodla Skolverkets anslag så att alla kostnader för att genomföra myndighetens verksamhet finansieras genom myndighetens förvaltningsanslag, medan sakanslag enbart används för bidrag och transfereringar. Regeringen bör överväga att göra detsamma för Kulturrådets verksamhet. Anslagskredit och anslagssparande Kulturrådet har i dag enbart anslagssparande på anslag 1:1 Statens kulturråd. Möjlighet till anslagssparande på sakanslag skulle ge vinster såväl för det egna arbetet som för kulturlivet. De medel som inte kan fördelas i bidrag respektive år kan då förstärka bidragsgivningen nästkommande år och därmed bidra till att uppnå de kulturpolitiska målen. Särskilt angeläget är detta för anslag 1:3 Skapande skola, där relativt stora bidragssummor årligen betalas tillbaka sent under året. En längre beskrivning av detta finns i avsnittet Skapande skola. I regleringsbrevet för 2017 har Kulturrådet inte tilldelats någon anslagskredit för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter. Till och med 2016 var anslagskrediten på båda anslagen på motsvarande 3 procent. Övriga anslag som Kulturrådet disponerar har även 2017 anslagskredit på motsvarande 3 procent. Både anslag 1:2 och 3:1 finansierar delar av myndighetens förvaltningskostnader. 15. De 25 miljoner kronor som avser uppdraget om läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse används förutom till bidragsgivning bland annat till produktion och distribution av Barn- och ungdomsbokskatalogen, ersättning till läsambassadören, böcker och material inom Bokstart samt informationsinsatser såsom seminarier och mässprogram. 16. Ekonomistyrningsverket (2016). Ekonomistyrningsverkets redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av den finansiella styrningen av Statens skolverk. ESV dnr: 3:1-1034/2015. 24