Budgetunderlag 2018–2020 1
fria scenkonst- och musikområdet. Stödet till fri
a grupper är därmed en förutsättning för att många kulturaktörer ska kunna erbjuda föreställningar och aktiviteter till skolan. Kulturrådet har under senare år noterat ett ökat söktryck när det gäller produktions- och turnéstöd till den fria sektorn. Samtidigt har anslag 2:2 legat på samma nivå sedan 2012. Det innebär att anslaget urholkas i takt med att prisnivån i samhället ökar. Under 2016 fördelade Kulturrådet 173 miljoner kronor5 i stöd till fria grupper och arrangörer, samt inom stöden för samverkan komponister och fonogram. Det beviljade beloppet motsvarar 35 procent av det totala sökta beloppet. Det stora glappet mellan ansökt belopp och tillgängliga medel innebär att ett stort antal ansökningar som bedömts vara intressanta ur såväl ett konstnärligt som ett kulturpolitiskt perspektiv måste avslås. Många bidragssökande beviljas därtill ett betydligt lägre belopp än det sökta, vilket innebär att verksamheternas budgetar behöver revideras. Detta medför ofta lägre ersättningsnivåer eller kortare anställningar för konstnärliga utövare och producenter, samt minskad marknadsföring och därmed också lägre intäkter. Kulturrådet har en ambition att förbättra produktionsoch arbetsvillkoren genom att bevilja en större del av de ansökta beloppen. Med befintliga medel är det dock inte möjligt att möta de ekonomiska behov som presenteras i de beviljade ansökningarna, om inte fler ansökningar avslås, vilket skulle få negativa effekter i form av ett mindre utbud. Inom teater och övrig fri scenkonst beviljades i genomsnitt 62 procent av ansökt budget för de aktörer som beviljades verksamhetsbidrag 2016. För verksamhetsbidrag inom dansområdet beviljades i snitt 61 procent av sökt belopp 2016, trots en uttalad strävan att förbättra produktions- och arbetsvillkor samt ge stabilare grundfinansiering. För musik prioriteras lägre belopp till fler, vilket ger en större bredd och öppnar för nya uttryck. Konsekvensen blir samtidigt att de fria musikgrupper som beviljades verksamhetsbidrag fick ett belopp som i snitt motsvarade 42 procent av ansökt belopp. Det fria professionella dansområdet Under 2014 genomförde Kulturrådet tillsammans med Konstnärsnämnden en översyn av statens insatser inom dansområdet. Med utgångspunkt i dansöversynen finns anledning att särskilt uppmärksamma förutsättningarna och behoven inom det fria dansområdet. Konstnärsnämnden och Kulturrådet bedömer att den fria sektorn spelar en väsentlig roll för områdets utveckling och kommer att vara helt avgörande i den regionala utbyggnaden och därmed för att uppnå de kulturpolitiska målen om tillgänglighet, mångfald och kvalitet. Majoriteten av danskonstens upphovspersoner och dansare är verksamma inom den fria sektorn, och det är här huvudparten av föreställningarna produceras och visas. Den fria sektorns koreografer och dansare är en förutsättning för att tillgången till dans ska öka över hela landet. Det är av stor vikt att dessa ges bättre förutsättningar att vara konstnärligt yrkesverksamma. För fria grupper och koreografer inom dansområdet står Kulturrådets bidrag för en mycket stor del av den offentliga finansieringen.6 De statliga bidragen är därmed avgörande för områdets utveckling och för att förbättra förutsättningarna inom sektorn. Aktörerna inom det fria dansområdet är mycket produktiva och trots de knappa resurserna sker en stark konstnärlig utveckling. Detta möjliggörs i hög utsträckning genom oavlönat arbete. De offentliga resurserna skulle dock kunna användas mer effektivt och komma publiken till del i högre grad om de fria koreograferna/dansgrupperna hade en mer stabil grundfinansiering.7 Dansöversynen tydliggör även att få aktörer har kontinuerlig tillgång till repetitionslokaler, att speltillfällena per produktion oftast är få och att spelperioderna är osammanhängande. Det försvårar både den konstnärliga arbetsprocessen och möjligheterna att nå ut med föreställningar. Utbudet av professionell dans är i dag starkt koncentrerat till storstäderna, vilket till stor del beror på brist på arrangörer och spelplatser i stora delar av övriga landet. Internationellt samarbete inom den fria scenkonsten Kulturrådet har under många år uppmärksammat den starka potential som finns i internationellt kulturutbyte och samarbete. Vi lever i en globaliserad värld och det är knappast möjligt att tänka sig ett svenskt kulturliv som utvecklas fristående från omvärlden. Internationell verksamhet är en integrerad del av många fria aktörers arbete. Influenser och möten med aktörer och publik från andra länder bidrar till konstnärlig utveckling hos svenska kulturaktörer. En ökad internationalisering ger också en större bredd i det kulturutbud som publiken i Sverige ges möjlighet att ta del av. En förstärkning av anslag 2:2 bidrar därför även till att främja internationellt utbyte och samarbete. Många av det fria kulturlivets aktörer har en omfattande internationell verksamhet och verkar på en inter5. Bidraget till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse som fördelas inom anslag 2:2 ingår inte i denna summa. 6. Konstnärsnämnden och Kulturrådet (2015). Översyn av statens nuvarande insatser inom dansområdet. Dnr: KUR 2014/3478, Sid. 24. 7. Ibid, sid. 49. 8