Budgetunderlag 2018–2020 1
nationell arbetsmarknad. Detta illustreras bland
annat av att en stor andel av deras föreställningar och speltillfällen äger rum utanför Sverige, framför allt inom dans- och musikområdet. Enligt inkomna redovisningar av verksamhets- och projektbidrag för de fria dansgrupperna och de fria musikgrupperna de senast åren äger mellan 25 och 30 procent av antalet dansföreställningar och konserter årligen rum utomlands. Internationellt utbyte och närvaro i internationella sammanhang är också en möjlighet för kulturaktörer att bredda sitt verksamhetsområde, och därmed kunna öka sina intäkter och arbetstillfällen. Små ekonomiska marginaler begränsar dock de fria kulturaktörernas möjligheter att kunna genomföra internationella turnéer och samarbeten. Ännu svårare kan det vara att avsätta resurser för att besöka en mässa eller upprätthålla internationella nätverk. Mot den bakgrunden har Kulturrådet med stöd av Tillväxtverket inrättat ett kulturexportstöd som kan sökas för kostnader i samband med aktiviteter som främjar internationaliseringen av svensk konst och kultur, exempelvis mässor, festivaler, biennaler och andra branschspecifika mötesplatser. Stödet inrättades 2016 som ett treårigt pilotförsök och det går redan att skönja positiva tendenser. Samspel med institutioner och arrangörer Den fria sektorns samspel med offentligt finansierade kulturinstitutioner är viktigt för scenkonst- och musikområdets utveckling. Många scenkonstnärer får sin första arbetslivserfarenhet inom den fria sektorn och den utgör en nödvändig rekryteringsbas för institutionerna. Det pågår också ett ständigt utbyte och samverkan mellan institutioner och fria aktörer. Ökat stöd skulle göra de fria aktörerna till starkare parter i relation till lokala och regionala institutioner. Det skulle kunna leda till en spännande konstnärlig utveckling. En anslagsökning skulle även stärka de fria aktörerna i deras samverkan med arrangörer och skolor. Kulturrådet fördelar både verksamhetsstöd och projektbidrag till arrangörer inom hela scenkonst- och musikområdet. Arrangörsledet utgör en av scenkonstens och musikens viktigaste infrastrukturer. De lokala arrangörerna har en avgörande betydelse för att invånare i hela landet ges tillfälle att ta del av professionell scenkonst och musik genom fria aktörer likväl som genom institutioner. Kulturrådets bidrag till arrangörer inom scenkonstoch musikområdena spänner över bidrag till de stora riksorganisationernas främjande arbete till små lokala arrangörer inom scenkonst och musik. Kulturrådet ger även stöd till arrangörer inom Dansnät Sverige. För att på bästa sätt kunna stärka scenkonstens och musikens tillgänglighet i hela Sverige är de statliga bidragen till arrangörer av stor vikt. En förstärkning av anslaget skulle möjliggöra en förstärkning av dessa bidrag. Inom ramen för arrangörsbidragen fördelas även medel till ett antal festivaler av återkommande eller tillfällig karaktär. Festivaler bidrar på ett mycket tydligt sätt till konstområdenas utveckling. Genom festivalformatet får publiken möjlighet att möta nya aktörer från andra länder. Festivalerna bidrar till konstområdesövergripande verksamhet och till nätverksskapande möten. Dessutom bidrar festivalerna till att locka ny publik till konsten och kulturen. Kulturrådet ser ett behov av att på ett sammanhållet sätt skapa förutsättningar för att stödja festivaler inom anslag 2:2. Vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse Kulturrådet fördelar verksamhetsbidrag till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. Aktörerna utses av regeringen och anges i Kulturrådets årliga regleringsbrev under anslag 2:2 ap.1 Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse. För närvarande kan bidraget sökas av tio aktörer med verksamhet av olika karaktär och omfattning. Kulturrådet har de senaste åren tillfälligt ökat stödet till två av de verksamheter som utpekas som vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse, Unga Klara och Dansnät Sverige. Eftersom anslag 2:2 är så hårt ansträngt är det i dag inte möjligt att ge dessa verksamheter en långsiktig finansiering på den nivå som är motiverad ur kulturpolitiskt perspektiv. Unga Klara I de fem senaste budgetunderlagen har Kulturrådet påpekat Unga Klaras stora betydelse för Sveriges kulturliv, och vikten av att verksamheten ges en långsiktig finansiering. Sedan 2014 har Unga Klara beviljats 7 miljoner kronor i årligt verksamhetsbidrag. För att säkra den nivån av finansiering framöver, och därmed ge Unga Klaras kvalificerade arbete med barn- och ungdomsteater långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar, behöver anslag 2:2 förstärkas med 3 miljoner kronor. Unga Klara har de senaste åren fått förstärkt finansiering från anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet. Detta innebär att Kulturrådets ambition att bidra till utvecklingen inom kulturområdet genom bidrag till kvalificerade utvecklingsprojekt motverkas. Resurser till Unga Klara, och andra etablerade verksamheter bör fördelas från anslag 2:2, vilket bör möjliggöras av en förstärkning av anslaget. Genom att anslaget förstärks med 3 miljoner kan den statliga finansieringen av Unga Klara i sin helhet utgå från anslag 2:2. 9