Budgetunderlag 2018–2020 1
TEATER, DANS, MUSIK OCH ÖVRIG SCENKONST Prioriter
ade behov 2018–2020 – Ökade anslag till produktions- och turnéstöd, 23 500 tkr årligen – varav 8 000 tkr till den professionella dansen – Dansnät Sverige, 500 tkr årligen – Unga Klara, 3 000 tkr årligen Totalt 27 000 tkr årligen till anslag 2:2 Anslag (2:2 ap.1) Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse uppgår i dag till drygt 190 miljoner kronor. Kulturrådet har i flera sammanhang starkt betonat de fria aktörernas betydelse för kulturlivet. De statliga bidragen till den fria musik- och scenkonstsektorn har stor betydelse. Konkurrensen om medel är hård och det är angeläget att förstärka bidragsgivningen till området. Bland de aktörer som får stöd av Kulturrådet ryms teater, dans och musik i såväl mer traditionell som experimentell form. Där finns även opera, musikdramatik och uttryck som performance, ljudkonst och cirkus. Inom den fria sektorn arbetar grupper med kontinuerlig verksamhet men också tillfälliga konstellationer. Här finns även ett antal arrangörer och festivaler som är viktiga för utvecklingen av hela scenkonst- och musikområdet och som är av betydande nationellt och internationellt intresse. Statliga bidrag från Kulturrådet kan sökas av både producerande aktörer och arrangörer. Inom hela scenkonst- och musikområdet har fria grupper och arrangörer en mycket stor betydelse för konstnärlig utveckling och för att säkerställa en bredd av kulturuttryck. Det statliga stödet till den fria sektorn är av stor betydelse för utbudet inom många genrer och uttrycksformer. Många aktörer inom den fria sektorn bedriver verksamhet över stora delar av landet och kan därför ha svårt att få stöd från kommunal och regional nivå. Även aktörer med smal experimentell verksamhet kan ha svårt att uppfylla regionala eller kommunala stödkriterier, men ur ett nationellt perspektiv har dessa aktörer stor betydelse för konstnärlig utveckling och mångfald. Bidragsgivningen till det fria scenkonst- och musikområdet bidrar till en större mångfald i kulturlivet, där fler röster kan höras och fler perspektiv kan synliggöras. De oberoende aktörerna inom den fria sektorn är ifrågasättande, och de tar sig an frågor om bland annat maktstrukturer, mänskliga rättigheter, genus och hbtq. Därigenom berikas det offentliga samtalet. De fria aktörerna har en öppenhet inför det internationella och det interkulturella. De kan därför vara en resurs för att ta tillvara potentialen hos utländska konstnärer som bosätter sig i Sverige, exempelvis konstnärer som är på flykt från sina hemländer. Kulturrådet bedriver ett aktivt arbete med jämställdhet inom bidragsgivningen till den fria sektorn, framför allt vad gäller musikområdet. Ett tillskott av medel skulle därför också främja jämställdheten inom bidragsgivningen. I rapporten En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle föreslår Myndigheten för delaktighet att ansvars- och finansieringsprincipen ska utgöra utgångspunkten för samhällets insatser inom funktionshinderspolitiken. Principen innebär att varje sektor i samhället ska utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, oavsett funktionsförmåga, och att nödvändiga anpassningsåtgärder ska finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten. De ekonomiskt begränsade förutsättningarna för fria kulturaktörer försvårar deras tillgänglighetsarbete, vilket även framgår av Kulturrådets remissvar på Myndigheten för delaktighets rapport. Ökade medel till det fria kulturlivet skulle förbättra förutsättningarna att utveckla ett tillgänglighetsarbete inom ramen för den ordinarie verksamheten. Den fria sektorn är även viktig för att konsten ska kunna nå ut även utanför storstäderna och till prioriterade målgrupper som barn och unga. Utan fria grupper skulle utbudet av teater-, dans- och musikföreställningar för barn och unga vara betydligt mindre. Redovisningarna från de grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet de senaste åren visar att cirka 75 procent av de fria teatergruppernas föreställningar i Sverige utgjordes av föreställningar som särskilt riktades sig till barn och unga. För de fria dansgrupperna visar senast sammanställda uppgifter att motsvarande andel var 72 procent. Av de fria musikgruppernas konserter i Sverige var cirka 33 procent konserter som särskilt riktade sig till barn och unga. Ökade bidrag skulle ge de fria aktörerna bättre förutsättningar att skapa och förmedla föreställningar och konserter. Barn och unga skulle därigenom få bättre möjligheter att möta professionell kultur, både i skolan och på fritiden. Inslag av professionell kultur i skolan kräver att det finns aktörer som kan erbjuda ett utbud som riktar sig till skolans åldersgrupper. Produktionsarbete finansieras inte inom stödet till verksamhet inom ramen för Skapande skola, utan inom ordinarie bidragsgivning till bland annat det 7