Budgetunderlag 2018–2020 1
Anslagskrediten bör under 2018–2020 vara 3 procen
t för alla de anslag och anslagsposter som Kulturrådet disponerar, inklusive anslag 1:2 och 3:1. Om regeringen inte kan möta detta önskemål vore det önskvärt att anslag 1:1 har en anslagskredit om 3 procent och att övriga anslagsposter som Kulturrådet disponerar, förutom anslagsposten 1:2 ap. 2 Bidrag till alliansverksamheter, har en jämnt fördelad anslagskredit. Om den totala anslagskredit som Kulturrådet disponerar för sakanslag skulle spridas ut proportionellt i förhållande till varje anslagsposts storlek motsvarar det en anslagskredit om 2,5 procent. Kulturens betydelse inom andra samhällsområden Bidragsgivningen är grunden i Kulturrådets verksamhet men myndigheten bedriver också ett främjande arbete med olika fokus. Kulturrådet är bland annat sektorsansvarig myndighet för funktionshindersfrågor och har det samlade ansvaret inom kulturområdet för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. I Kulturrådets instruktion finns också beskrivet att myndigheten ska verka för kulturens betydelse inom andra samhällsområden. Som ett led i detta har Kulturrådet de senaste åren haft relativt omfattande samverkan med myndigheter som Sida och Tillväxtverket. Inom flera verksamhetsområden finns också ett fortsatt behov av att utveckla samverkan med utbildnings- och socialpolitiken. Under 2011–2013 hade Kulturrådet sammanlagt 70 miljoner kronor att fördela i bidrag för kultur för äldre. Vi kan nu se att dessa bidrag har lett till att strukturer för kultur i äldrevården har skapats i flera län. Regionala medel för kultur i äldreomsorgen finns i ett antal landsting/regioner och kultur i vård och omsorg tas upp i de regionala kulturplanerna. Överenskommelser och avtal finns i flera län om konkret samverkan och gemensamt finansiellt åtagande mellan landstingens/regionernas kulturavdelningar samt kommunernas social- och kulturförvaltningar. Med tanke på de positiva effekter som nu kan ses kan regeringen överväga en ny liknande satsning för att möjliggöra utveckling i andra regioner. En sådan satsning bör, liksom den föregående, finansieras inom socialpolitiken. Enligt Kulturrådets regleringsbrev för 2017 ska myndigheten redovisa hur den verkat för att lyfta fram hbtqperspektivet i bidragsgivning och verksamhet. Kulturrådets bidragsbeslut fattas utifrån bedömning av konstnärlig kvalitet och kulturpolitisk relevans, och det finns flera exempel på projekt som beviljats bidrag där kulturaktörer arbetat med frågor om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och haft en hög kvalitet utifrån konstnärliga och kulturpolitiska perspektiv. Eftersom anslagen är hårt ansträngda skulle dock en särskild bidragsform för hbtq-projekt öka möjligheterna att bevilja medel till sådana projekt. Det skulle även öppna för projekt som inte passar in i Kulturrådets nuvarande bidragsformer, samt för ökad samverkan med aktörer utanför kultursektorn. En sådan bidragsform bör införas under en begränsad period och kan bland annat öka hbtq-personers möjligheter att yttra sig och vara en del av det offentliga samtalet, samt fördjupa Kulturrådets och kultursektorns kunskap om och arbete med hbtq-personers villkor och berättelser. Ett särskilt bidrag skulle bryta ny mark när det gäller bidragsgivning till konsten och kulturen som demokratifrämjare och som motverkande kraft mot diskriminering och homo-, bi- och transfobi. En bidragsform som riktar sig till kulturaktörer och som har som syfte att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck bör i första hand betraktas som en demokratisatsning och således finansieras inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Återrapporteringskrav och verksamhetsutveckling Kulturrådet ser ett fortsatt behov av utveckling och förstärkning av uppföljning, inte minst för att ge underlag till väl underbyggd bidragsfördelning, liksom för styrning och kontroll. För att Kulturrådet ska kunna möta ökade återrapporteringskrav från regeringen behöver it-system och uppföljning utvecklas, vilket i sig är kostnadskrävande. Kulturrådet kommer 2017 att fortsätta utveckla arbetet med bidragsgivningsprocessen. Såväl de innehållsliga bedömningarna som de administrativa processerna kommer att genomlysas. Arbetet förväntas öka kvaliteten i handläggning och uppföljning. Ökade krav på kvalitetssäkrad uppföljning förutsätter betydande investeringar i ett utvecklat it-stöd. På sikt finns effektivitetsvinster både för Kulturrådets kansli och för bidragssökande. Särskilda uppdrag Kulturrådet får regelbundet särskilda uppdrag av regeringen. De senaste åren har en del av dem följts av ekonomiska förstärkningar medan andra inte har gjort det. Kulturrådet betonar vikten av att särskilda uppdrag kompenseras med förstärkt anslag. Utan ökade resurser kan särskilda uppdrag behöva bekostas genom att den kontinuerliga verksamheten prioriteras ned. 25