Marknad 1
nu öppnar länderna upp, Coronakrisen är över och
allt återgår till det normala? Nja, alla som är någorlunda ekonomiskt bevandrade och pålästa förstår att så inte är fallet. Coronakrisen var nålen. Inte ballongen. Skuld- och kreditbubblan som blåsts upp sedan den så kallade ” nanskrisen” hade nått en nivå som är väldigt svårt att riktigt förstå. Och denna bubbla har blåsts upp ännu mycket större genom de så kallade ”hjälppaketen” mot krisen. Var kommer dessa pengar ifrån liksom? Samtidigt som de unga massorna på Robinhood har tjänat otroliga procent – motsvarande vanligtvis flera års avkastning – på bara ett par månader (förutsatt att man kom in på botten vill säga) så har många investeringslegender klivit av tåget. Carl Icahn, god för 150 miljarder kronor eller något sådant, sålde Hertz på botten. Ifall Robinhood-gänget plockade upp hans aktier där nere har de tjänat nästan 400 procent. ”Ta från de rika och ge till de fattiga” eller hur var det? Warren Bu ett sålde alla sina flygbolagsinvesteringar. American Airlines har gått upp nästan dubbelt sedan dess. Men vad Icahn, Bu ett och ytterligare en absolut investeringslegend som Stanley Druckenmiller menar är att vad som länge ansågs vara riskfri ränta, har vänts på huvudet. Välkommen till räntefri risk. Har du lust att satsa pengar på det? Nu skall sägas att företags intjäning egentligen inte driver aktiemarknaden på kort sikt. Likviditet gör. Centralbankerna har responderat aggressivt, USA ”hittade på” 75 miljarder dollar per dag när det var som värst, nu skapar de bara fyra miljarder per dag. Världen som helhet har ur tomma intet skapat enorma summor, säg dryga 10 eller till och med 20 triljoner dollar beroende på vad man räknar med, för att försöka hålla näsan över vattnet – men trots det så ersätter det inte ens det kapital som sugits ut ur ekonomin när de ekonomiska hjulen har punkterat och tvärstannat. Därför så innebär inte detta världshistoriska ekonomiska experiment någon hyperin ation eller ens in ationsmålet på två procent (inte än) eftersom den så kalllade ”omloppshastigheten” – hur fort pengar, eller vilken som helst krona, cirkulerar i ekonomin – helt har stannat upp (och det var extremt lågt redan innan Coronaviruset slog till). In ationen är ett stort spöke de inte kan göra något åt, och möjligtvis vad som till slut kommer sätta vår värld i ett depressionsliknande stadie när det väl kommer hand i hand med stagnerande tillväxt, men mot de starka de ationskrafterna som råder för tillfället, menar centralbankerna att de har ett botemedel. Detta är alltså att fortsätta trycka nya pengar och stoppa in i systemet. Skapa nya skulder (för att försöka lösa problemet med för stora skulder – vi kan ju trä as här om något år och se hur det gick). Först ska man veta att vi gick ur 2019 med en världsekonomi som var extremt sårbar. Under förra året hade vi inte bara sett den mest pålitliga recessionsindikatorn – en inverterad räntekurva – vi hade också en skuldsättning, för länder, för privatpersoner, och för företagen som jämfört med BNP exploderat till de klart högsta nivåerna någonsin. Redan förra året såg vi bland de stora börsbolagen en recession i förhållande till deras vinster. 70 procent av en annan konjunkturmätare, världens inköpschefsindex var negativt. Europas motor Tyskland gick in i, eller stod på kanten till, en recession. Och så kanske mest signi kativt - världshandeln som typiskt går upp fem procent eller dubbelt så mycket som BNP-tillväxten på årsbasis gick faktiskt ned i 2019. Detta var bara tredje gången med nedgång sedan 1980 varav de andra gångerna var under djupa recessioner - 1982 och 2009. 29