Omtanke 1
När uppdraget formulerats görs bland annat en nät
verkskarta för att kartlägga vilka personer som finns i uppdragsgivarens liv och vilken funktion de har. Dessa personer spelar ofta en viktig roll för uppdraget. Foto: Christian Gustavsson de tre sätt ett samhälle har förhålla sig till människors rättigheter under exempelvis en asylprocess eller efter ett avslag och de nödvändiga frågor som måste ställas och besvaras - oavsett vilken väg samhället väljer. Antingen ger samhället fullt stöd till dessa människor, mellanstöd där vissa rättigheter och behov inte kommer att tillgodoses, eller inget stöd. Den första vägen är kostsam och har sina problem, de två andra kommer att leda till ett skuggsamhälle där personer som inte anser sig kunna återvända till sitt hemland, av rädsla för att kanske fängslas eller dödas, kommer att stanna i Sverige och stå helt utanför samhället. Analysen tar på inget sätt ställning för att den ena eller andra vägen är bättre, men understryker det alldeles självklara i att samhället måste vara väldigt tydligt med vilken av dessa vägar det väljer och vad som gäller, samt att alla tre lösningsmodellerna har olika problem och att dessa måste analyseras och genomlysas från flera håll. Några veckor efter rapportsläppet träffar vi Emma Wennerström, socionom, 38 | www.ssil.se samt Nina Andersson, jurist, på Barnrättsbyrån. Värmen i lokalen verkar finnas kvar sedan rapportsläppet, men nu är det betydligt mer inbjudande möblering när alla stolar försvunnit. »Politiker hävdar det är en rättssäker asylprocess, vi ser att det inte alltid stämmer.« BARNRÄTTSBYRÅN VERKSAMHET VILAR på två ben. Det ena är just påverkansarbete genom exempelvis rapporter, där man belyser olika problem med barns rätt i samhället. Det andra benet är uppdragen som byrån får av barn och unga. Vägen till ett sådant uppdrag börjar med ett telefonsamtal, mail eller att någon besöker deras lokal på Hornsgatan. Därefter bokas ett möte där barnet alltid får träffa två av Barnrättsbyråns medarbetare. På det mötet kan även kompisar, föräldrar, lärare eller någon annan finnas med, och utifrån det behov barnet har formas ett uppdrag och barnet blir därmed uppdragsgivare till Barnrättsbyrån. – Det är alltid barnet eller ungdomen som formulerar uppdraget till oss på Barnrättsbyrån. Mycket av vårt arbete går ut på att förklara krångliga beslut eller följa med barnet på möten till till exempel socialtjänsten eller migrationsverket, säger Emma Wennerström. Grunden för Barnrättsbyrån arbete är en ideologi som handlar om att Barnrättsbyrån tror på barn, tycker om barn och tror att barn gör rätt om de kan. – Det kan vara svårt för barn att på egen hand bryta igenom myndigheters bild av dem. Vi får ofta höra att de är ”manipulativa” eller ”struliga”, men vi upplever att bara genom att ta dem på allvar och lyssna på dem så kan vi få en helt annan bild av problemen, säger Nina Andersson. GENOM ÅREN HAR byrån genomfört över 400 uppdrag olika uppdrag åt barn och kan idag också agera kunskapsbank för soci