Omtanke 1
FORSKNING FOTO: GETTY IMAGES Utökad bedömning ger
inte bättre tvångsvård av kvinnor Ny forskning visar att den dyra utökade bedömning som görs av tvångsintagna kvinnor inte förbättrar deras vård, vilket väcker många frågor. Inför ett beslut om tvångsvård av kvinnor med svårt missbruk så görs en bedömning av vårdbehovet, ofta genom en intervju. I vissa fall görs en så kallad utökad bedömning med mer omfattande tester. Nu visar ny forskning att den utökade bedömningen inte leder till ett bättre vårdresultat för kvinnorna, samtidigt som den är mycket kostsam för kommunerna. − Merkostnaden för de kvinnor som fick en utökad bedömning var mellan 256 000-557 000 kronor per person. Ungefär hälften av kostnaden föll på socialtjänsten i kommunen, säger Tina Olsson, en av forskarna bakom studien och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. De särskilda psykologtester och psykiatriska undersökningar som ingår i en utökad utredning är en del av förklaringen av merkostnaden, och meningen är att resultatet av de här testerna ska vara ett stöd i utformningen av kvinnornas vårdoch behandlingsplaner. 52 | www.ssil.se − Vår studie visar att de mer omfattande bedömningarna inte ledde till ett bättre vårdresultat. Det väcker frågan i vilken utsträckning informationen från utredningarna används i den praktiska behandlingen, säger Tina Olsson. Tina Olsson och Mats Fridell vid Lunds universitet har följt 228 kvinnor, som på grund av svårt missbruk tvångsvårdades mellan åren 1997 och 2000 på ett behandlingshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse. Kvinnorna tvångsvårdades inom ramen för LVM (Lagen om Vård av missbrukare) och LVU (Lagen om Vård av Unga). Av dessa fick 130 kvinnor en utökad bedömning. Tio procent av deltagarna i studien dog inom fem år på boendet där de tvångsvårdades, i en genomsnittsålder av 34,5 år. − Det är en smärtsam siffra som säger oss att detta är en mycket utsatt grupp. Dödligheten är betydligt högre än för andra kliniska grupper missbrukare i Sverige och internationellt. Den här gruppen löper också en stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, säger Tina Olsson. Endast tio procent av deltagarna i studien blev erbjudna en behandlingsinsats när de tagits in för tvångsvård, som till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller läkemedelsbehandling. De här resultatet väcker frågan om huruvida professionella inom socialtjänsten har tillräcklig kunskap för att kunna tolka resultat från utökade bedömningar menar forskarna. − Kvinnor med svårt missbruk är en extremt utsatt grupp som löper hög risk att hamna i fängelse eller dö i ung ålder. Det är relevant att ta reda på om de behandlingsinsatser som erbjuds den här utsatta gruppen överhuvudtaget är verkningsfulla, säger Tina Olsson. TEXT: ANNA BACK-FITINGHOFF Artikel The five-year-costs and benefits of extended psychological and psychiatric assessment versus standard intake interview for women with comorbid substance use disorders treated in compulsory care in Sweden i Biomed Central Health Services Research, DOI: 10.1186/s12913018-2854-y Källa: GöteborGs Universitet