Omtanke 1
FOTO GETTY IMAGES Arbete mot faktaresistens Den f
örra regeringen tillsatte den 23 augusti en utredare vars uppdrag är att undersöka förutsättningarna för en nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet. Digitaliseringen innebär en omvälvande samhällsförändring som i grunden påverkar människors möjligheter att kommunicera med varandra. I dag kan alla ta en mer aktiv roll i digitala miljöer genom att till exempel uttrycka, producera, sprida, ta del av och kommentera olika åsikter, idéer, bilder och information. INTERNET OCH SOCIALA medier har på så sätt bland annat sänkt trösklarna för demo kratiskt deltagande och förbättrat människors möjligheter att bilda opinion. Det är i grunden positivt eftersom det demo kratiska samtalet syre sätter demokratin genom att tillföra åsikter, perspektiv och kunskaper. I den offentliga debatten synliggörs både behov och motsättningar som förtroendevalda och 62 | www.ssil.se andra makthavare har att förhålla sig till. Åsiktsskillnader och debatt är en central del av den demokratiska processen. Ett öppet och levande demokratiskt samtal förutsätter att det finns tillgång till information och analys om samhällsutvecklingen. Samtidigt har nyhetsmediernas förutsättningar att verka förändrats med digitaliseringen. Nationella och lokala nyhetsmedier har svårare att finansiera sin verksamhet och studier visar att det helt saknas redaktionell närvaro i många kommuner runt om i landet som därmed står utan kvalitativ journalistisk bevakning. Samtidigt får de stora globala företagen och sociala medieplattformarna allt större inflytande. Nyhets och medieanvändningen har blivit mer fragmenterad samtidigt som mängden tillgänglig information har ökat kraftigt. Det har blivit enklare för dem som är intresserade av politik och samhälle att ta del av nyheter och information när de vill och via de plattformar och medier de föredrar. Utvecklingen går i riktning mot att andelen personer i befolkningen som aktivt söker upp nyheter har ökat, samtidigt som det finns en växande grupp som helt undviker nyheter. Flöden i sociala medier är individuellt anpassade, styrda av algoritmer som baseras på bland annat tidigare sökningar och uttryckta preferenser hos den enskilda användaren. Detta blir särskilt problematiskt i sammanhang där vedertagna uppfattningar som bygger på kunskap och fakta ifrågasätts, så kallad faktaresistens. DET FINNS EN risk att anpassade flöden, skräddarsydda nyheter och medhåll från likasinnade tenderar att ensidigt bekräfta de egna åsikterna och att dessa s.k. filterbubblor har negativ inverkan på demokratin. Sammantaget har de förändrade medievanorna ökat behovet av att alla utvecklar medie och informations kunnighet, det vill säga kunskaper och för mågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera