Advokaten 1
vända politiska analyser – hur vansinniga de än k
an tyckas vara – som bas för en bedömning av en persons psykiska hälsa är en farlig väg att gå. Med samma utgångspunkt skulle vi kunna avfärda Hitlertysklands antisemitism som en tillfällig masspsykos. Eller för den delen avfärda de jihadistiska terrordåden i exempelvis Madrid och London. Men terrorism och massmord är inga vansinnesdåd. De planeras i förväg och utförs med ett politiskt motiv. Den bakomliggande ideologin kan tyckas galen, men det är idéer som inte bara plötsligt dyker upp i gärningsmännens huvuden. De odlas och förfinas genom en kontinuerlig produktion av böcker, filmer och artiklar. En googlesökning på begreppet ”Eurabia” ger exempelvis nära en och en halv miljon träffar. En sökning på begreppet ZOG, en förkortning av termen ”zionist occupation government” som används för att beskriva den judiska världskonspirationen, ger över 33 miljoner träffar. Att avfärda Breivik som en galning vore att helt bortse från det verkliga motivet till hans terrordåd. Det må vara en bekväm tanke. Genom att betrakta honom som en galning slipper vi inse att den idévärld han befinner sig i har fler sympatisörer, från anonyma kommentarer på internet till populära politiker i maktens korridorer. Men i samma stund som vi förpassar honom till psykiatrins värld blir vi blinda för vad som faktiskt hände i Oslo och på Utøya den 22 juli förra sommaren. Vi kommer inte förstå varför unga socialdemokrater blev hans offer eller varför han såg sig som en korsriddare. Det gör det svårare att bearbeta det trauma hans terrordåd orsakat och att förhindra att det händer igen. FÖR DEN ANTIMUSLIMSKA RÖRELSEN som desperat försöker distansera sig från Breivik var den första utredningen en välkommen gåva. Den ses som ett bevis på att alla som försökt sätta Breviks idéer och manifest i ett politiskt sammanhang i själva verket är ute efter att smutskasta alla som ”kritiserar islam”. Det paradoxala är att de därmed hyllar en diagnos Advokaten Nr 1 • 2012 Att avfärda Breivik som en galning vore att helt bortse från det verkliga motivet till hans terrordåd. Det må vara en bekväm tanke. Genom att betrakta honom som en galning slipper vi inse att den idévärld han befinner sig i har fler sympatisörer, från anonyma kommentarer på internet till populära politiker i maktens korridorer. som i förlängningen sjukdomsstämplar hela den politiska rörelse de tillhör. De talar om att vi lever i en skendemokrati, men hyllar en analys med ekon från Sovjets hantering av oppositionella. På den tiden spärrades politiska dissidenter in på mentalsjukhus på grund av sin kamp för demokrati. Nu vill de att Breivik hanteras på samma sätt. Rättegången i april kommer inte bara handla om förövaren. Den blir också en prövning i hur vi förhåller oss till det ofattbara hat som drev Breivik. Ska vi gömma oss bakom den enkla förklaringen och kräva madrasserade rum och tvångströja för den ensamme galningen? Eller kommer vi klara av att se vårt öppna och demokratiska samhälle i vitögat, och där se att det finns grupper och personer som gör allt för att rasera den demokrati vi tar för given? Daniel Poohl VD på Stiftelsen Expo 23