Advokaten 1
Fokus Rättshjälpen RÄTTSHJÄLPSAVGIFTEN Avgiften f
ör rättshjälp utgår från den sökandes inkomst. Den som har barn får dra av 15 000 kronor per barn från inkomsten, dock högst 75 000 kronor per år. Inkomst Avgift, andel av kostnaden 0– 50 000 kr 50 000– 100 000 kr 100 000– 120 000 kr 120 000– 150 000 kr 150 000– 200 000 kr 200 000– 260 000 kr 2 % 5 % 10 % 20 % 30 % 40 % Lägsta belopp — 500 kr 1 000 kr 1 500 kr 2 000 kr 5 000 kr Hansen har en ganska negativ bild av advokaternas möjlighet att bilda opinion i frågan. – Advokaterna riskerar att uppfattas som om de talar lite i egen sak och det är inte någon som tycker synd om advokaterna, säger han, och fortsätter: – Visst handlar det om rätten till rättvisa. Men det är ett pedagogiskt problem. Så länge vi själva är en del av systemet, så lyssnar inte politikerna. YRKET DÖR UT Det kan alltså vara svårt för advokaterna att få gehör för sina synpunkter. Men om de får önska, hur vill humanadvokaterna då förändra systemet? – Klientens egen andel av kostnaden skulle vara lägre och man skulle ha större möjligheter till utvidgning i de komplicerade målen, svarar Lena Feuk. Precis som alla de intervjuade advokaterna tar hon också upp timkostnadsnormen som ett stort problem på området. Utan en höjning av timkostnadsnormen riskerar yrket som humanjurist att dö ut, anser hon. – Det är jättetrist att det inte lönar sig att arbeta och anstälska vända sig. Nästan alla intervjuade är eniga om att kunskapen om systemet för juridisk hjälp i tvister är dålig i samhället, i alla fall bland dem som aldrig behövt utnyttja det. – Det är pedagogiskt svårt att informera klienterna om de här olika reglerna och vad de innebär. De har ju ingen koll på det, säger advokat Lena Feuk. Även Rättshjälpsmyndigheten märker, inte minst hos dem som ringer på myndighetens allmänna rådgivningstid, att kunskapen om systemen är dålig. Kanske är detta också en förklaring till att ingen grupp driver på för att förändra systemet. Majoriteten vet helt enkelt inte hur det ser ut, och de som är mitt uppe i en tvist och behöver skyddsnätet orkar inte agera lobbyister. Möjligen skulle advokaterna kunna föra deras talan. Advokatsamfundet har också i många sammanhang tryckt på vikten av ett fungerande rättshjälpssystem. Men advokat Jesper Advokaten Nr 1 • 2012 la folk. Som humanjurist är man på gränsen för vad man klarar och behöver slita en dubbel arbetstid, ibland mer, för att det ska gå ihop. Det skulle jag i princip tjäna också som affärsbiträde om jag hade dubbla anställningar, konstaterar Lena Feuk. Advokat Jesper Hansen är inne på samma linje. – En förändrad timkostnadsnorm för det första. Den är alldeles för låg och har inte hängt med. Jag ligger tre gånger under vad en affärsjurist kan ta i ersättning. Det leder ju till problem med rekryteringen till humanjuridiken, och får till effekt att allmänheten får färre att välja på, säger han. Även advokat Kristina Löfwall nämner timkostnadsnormen som en prioriterad fråga. Och hon tycker att det är hög tid att se över systemet som helhet. – Det är en viktig fråga för rättssäkerheten, att kunna ha en advokat. Man måste se värdet av det i rättshjälpen också. Det är för medborgarnas skull som man behöver ha ett mer generöst system, säger hon. n Rättsskyddet okänd men viktig försäkring – vänd! 29