Advokaten 1
Debatt Brister i miljöprocessen havsbaserade Det
pågår en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige, inte minst den havsbaserade vindkraften. Många intressen berörs vid de mycket stora projekten. Men det är svårt för den enskilde att komma till tals i de komplicerade tillståndsprocesserna. Advokat Per Malmer pekar här på olika brister och problem i miljöprocessen. 35 miljoner kvadratmeter är den tänkt att bli – den havsbaserade vindkraftsparken Taggen. Ytan motsvarar 35 000 hyggligt stora villatomter om 1 000 m2 per tomt. De 170 m höga vindkraftverken, 83 till antalet, kommer att hamna i blickfånget för betraktaren längs kusten från Simrishamn och Stenshuvud (nationalpark) i söder till Hanö i norr. Det blir en av de största vindkraftsparkerna i världen. Förutom de nämnda orterna påverkar den högst väsentligt landskapsbilden i sådana populära sommarorter som till exempel Baskemölla, Vik, Kivik, Vitemölla, Haväng, Furuboda, Yngsjö och Åhus. Höjden, 170 m, kan ställas i relation till Globen, som är 85 m hög. Hur fungerar tillståndsprocessen i miljödomstolarna för sådana här jätteanläggningar? Fråga är om vattenverksamhet (11:2 MB). Målet handläggs som ett så kallat ansökningsmål med mark- och miljödomstolen (miljödomstolen) som första instans. Överklagande kan ske till Mark- och miljööverdomstolen (Miljö överdomstolen) och Högsta domstolen. Prövningstillstånd krävs i båda instanserna. KUNGÖRELSEFÖRFARANDET Målet anhängiggörs genom att exploatören (sökandebolaget) ger in en ansökan till miljödomstolen. Ansökan ska kungöras i ortstidning (22:3 MB). Miljödomstolen är skyldig att beakta allt ma36 terial i målet och det även om materialet tillförts av annan än den som är sakägare. I Taggenärendet kungjorde miljödomstolen ansökan i december månad i Blekinge Läns Tidning, Sydöstran och Kristianstadsbladet. Flertalet fastighetsägare längs den berörda kuststräckan är sommarboende – många med hemvist i Stockholmsområdet och Malmö/Lundområdet. Dessa fastighetsägare läser inte lokaltidningarna. Ett stort antal fastighetsägare har därför inte haft praktisk möjlighet att bevaka sina intressen i processen. Det framstår som angeläget att kungörelseförfarandet förbättras, vilket synes böra ske genom lagstiftning. VEM ÄR ATT ANSE SOM SAKÄGARE? Frågan har främst betydelse för rätten att överklaga och för rätten att erhålla ersättning för rättegångskostnader. I det följande uppmärksammas situationen för fastighetsägarna i Taggenmålet. Rätt att överklaga miljödomstols dom har den som domen angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (16:12 MB). Miljöbalkens bestämmelse har samma lydelse som den allmänna regeln i 22 § förvaltningslagen om rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut. HD har i rättsfallet NJA 2004 s. 590, som inte avsåg vindkraftsbyggnation, uttalat att det därför är naturligt att rätten att överklaga ett beslut enligt miljöbalken följer allmänna förvaltningsrättsliga principer. Enligt HD ska rätten att vara part och att överklaga tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet, för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. HD påpekar också att propositionen till miljöbalken anbefaller en generös tilllämpning av sakägarbegreppet. Regeringsrätten prövade sakägarfrågan enligt 22 § förvaltningslagen i RÅ 2010 ref. 74. Målet gällde bygglov för ett vindkraftverk med höjd 91 m belägen på ett avstånd om 16–17 km från Onsala rymdobservatorium. Regeringsrätten anförde bl. a. att observatoriet hade fri sikt mot vindkraftverket och att det inte kunde uteslutas att ett vindkraftverk på det angivna avståndet kunde åstadkomma störningar som skulle kunna innebära olägenhet för observatoriets verksamhet. Regeringsrätten ansåg observatoriet vara taleberättigat. I det förut beskrivna Taggenmålet beviljade miljödomstolen i Växjö det av sökandebolaget begärda tillståndet att bygga vindkraftparken (dom 10.6.2011 i mål M 695-07). Domen överklagades till miljööverdomstolen av ett trettiotal fastighetsägare. Fastighets ägarna framhöll i sina överklaganden de höga ljudnivåerna under byggnadstiden vilka skulle ge upphov till påtagliga störningar. Byggtiden beräknas till två år. Vidare påtalades den försämrade utsikten Advokaten Nr 1 • 2012