Maskinentreprenören 1
När vi kört med bilen analyserades fakta och då k
unde vi se att diket inte tog undan vatten i tillräcklig mängd. FAKTA Road Doctor Survey Van Utrustningen för insamling av fakta består av: Georadar: Med elektromagnetiska vågor undersöks tjockleken på alla lager i vägkroppen. Laserscanner: Vägen och dess omgivning scannas med laser för att få en bild av hur det ser ut. Bilden kombineras sedan med övrig fakta. Accelerometer: Känner av bilens rörelse upp och ner, och får därmed fram vägbanans jämnhet. Den känner även av vägens tvärfall. Videokamera: Vägen filmas för att i efterhand kunna härleda skador som upptäcks i mätdatan. Värmekamera: Kan upptäcka sprickor eftersom temperaturen i en spricka är annorlunda än i resten av vägbanan. GPS: Håller reda på var bilen och instrumenten befinner sig. ser konstigt ut, kan man gå tillbaks till filmen och försöka härleda vad skadorna kan bero på. En värmekamera kan upptäcka sprickor eftersom temperaturen i en spricka är annorlunda än i resten av vägbanan. Och för att allt ska kunna sammanställas har bilen en GPS som håller reda på var bilen och instrumenten befinner sig. Efter körningen sammanställs det insamlade materialet till en tredimensionell modell i datorn av vägen och dess närmaste omgivning, inklusive detaljerad information om den underliggande vägkroppen. Med hjälp av modellen kan en rehabiliteringsplan för den aktuella vägen tas fram. Roadscanners vd Timo Saarenketo påpekar att det handlar om att förstå hur vägen beter sig. Som exempel tar han en väg med kraftig spårbildning. – När vi kört med bilen analyserades fakta och då kunde vi se att diket inte tog undan vatten i tillräcklig mängd. I stället gick vattnet in i vägkroppen, vilket påverkade bärigheten. När sedan lastbilar kör på vägen så trycks vägbanan ner och det blir spår. – Om man i det läget endast lagar ytan, då kommer problemet tillbaks efter något år. Det är som att åtgärda symptomet i stället för att göra något åt problemet som orsakar skadan. Ett annat exempel är när vägbanan sjunkit på båda sidor om en kulvert. Det blir ett gupp och varje gång en lastbil kör över börjar den gunga upp och ner. Varje gång den slår ner trycks vägbanan ner och skadas. Ett gupp kan förstöra upp till 160 meter väg, berättar Timo Saarenketo. Vad kan man då göra för åtgärda alla vägar som behöver underhåll. Ett alternativ är att öka tjockleken på beläggningen, ett annat är stabilisering av vägkroppen. Men ofta saknas det pengar till dessa åtgärder enligt Timo Saarenketo. – Vi måste därför fokusera på budgetlösningar. TEKNIKNOTISER Vinsch till hjullastare Swecon har utvecklat en hjullastarburen vinsch till försvaret. Den är anpassad till Volvo L60 och L120 hjullastare, och kan vinscha upp till 15 ton med enkel lina. Swecon tror att vinschen även kan användas civilt. – En hjullastare tar sig fram betydligt enklare i terräng än en bärgningsbil. Jag kan tänka mig att vinschen kan komma till användning vid bärgning av maskiner och fordon som kört fast i skog och mark, säger Tomas Nieminen på Swecon. Kan bärga maskiner. www.maskinentreprenoren.se Fjärrstyr bandaren Caterpillars nya station för fjärrstyrning av bandschaktare har alla kontroller, funktioner och alarm placerade exakt som i maskinhytten. Stationen finns antingen för arbetsplatser där föraren kan se bort till maskinen, eller för styrning längre bort, med hjälp av bild och ljud på länk från maskinhytten, skriver agg.net. Föraren kan snabbt växla och styra en annan maskin, då inte båda behövs samtidigt. Fjärrstationen är tänkt för exempelvis där det är rasrisk, nära sluttningar eller på ostabil mark. Behandla före i stället för efter Den före detta JCB-ingenjören Adam Meekings har uppfunnit ett system som enligt honom eliminerar behovet av efterbehandling av avgaser på anläggningsmaskiner. Systemet använder värme och koldioxid från motorns avgaser för att förbehandla den luft som ska in i motorns cylinder, och minskar då mängden kväveoxid (NOx) som bildas. – Systemet kan komma att ersätta konventionell efterbehandlingsteknik, inklusive katalytiska omvandlare (SCR) och partikelfilter, säger Adam Meekings till The Engineer. MASKINENTREPRENÖREN 9/2015 55 Det finns inte pengar att stabilisera eller asfaltera om alla vägar. Genom att scanna vägarna får vi en bild av hur vägen mår. Olika delar är i olika behov av underhåll. De mest utsatta partierna markeras med röd färg på de kartor som tas fram med hjälp av informationen från scanningen. – Vi måste leta upp de röda områdena, och lösa problemen med dom. I första hand bör man kontrollera dränering och annat som är billigare att avhjälpa. Först därefter kan man öka tjockleken på asfalten. Enligt Svante Johansson finns det två användningsområden för det här systemet. Det ena är för konsulter som ska dimensionera en förstärkning av en väg. Då vill man veta hur vägen ser ut. Det andra är när en förstärkning är gjord eller en ny väg byggts. Då kan man använda metoden för att kolla att entreprenören verkligen utfört det man varit överens om i bygghandlingarna. – Det viktiga är att ju tidigare du går in med åtgärder desto billigare blir det. Det går att förstärka delar av en väg i stället för hela. Då kan man enligt våra beräkningar spara upp till 40 procent på kostnaden för vägunderhåll. Genom sådana punktinsatser ökar man livslängden på en väg samtidigt som vägstandarden höjs och trafiksäkerheten blir bättre, påpekar Svante Johansson. Timo Saarenketo hävdar att när det gäller vägunderhåll måste vi gå från dagens medicinska behandling till hälsovård. – Vi måste åtgärda problemen och inte symptomen. När vi gjort det kan vi arbeta förebyggande. Men belastningarna på våra vägar kommer att öka de kommande åren. Då är det bättre att reagera nu än när det är för sent. Lars-Olof Tandberg Teknikredaktör