Advokaten 1
REPORTAGE Francis T. Cullen l Född 1951 i Boston.
l Professor i criminal justice vid University of Cincinnati. l Ordförande för the Academy of Criminal Justice Sciences 1993-1994 och för the American Society of Criminology 2003–2004. l Har varit redaktör för både Justice Quarterly och the Journal of Crime and Justice. Peggy C. Giordana l Professor i sociologi vid Bowling Green State University i Ohio, där hon har undervisat sedan 1974. Tidigare pristagare 2020: Philip J. Cook (USA) och Franklin E. Zimring (USA) 2019: Ruth Dreifuss (Schweiz) och Peter Reuter (USA) 2018: Herman Goldstein (USA) 2017: Richard E. Tremblay (Kanada/ Frankrike/Irland) 2016: Travis Hirschi (USA), Cathy Spatz Widom (USA) och Per-Olof Wikström (Sverige/UK) 2015: Ronald V. Clarke (UK) och Patricia Mayhew (UK) 2014: Daniel S. Nagin (USA) och Joan Petersilia (USA) 2013: David Farrington (UK) 2012: Jan van Dijk (Nederländerna) 2011: John H. Laub (USA) och Robert J. Sampson (USA) 2010: David Weisburd (Israel/ USA) 2009: John Hagan (USA) och Eugenio Raúl Zaffaroni (Argentina) 2008: David Olds (USA) och Jonathan Shepherd (UK) 2007: Alfred Blumstein (USA) och Terrie E. Moffitt (USA) 2006: John Braithwaite (Australien) och Friedrich Lösel (Tyskland) Francis T. Cullen, professor vid University of Cincinnati, mottog Stockholmspriset i kriminologi 2022. sin skulle brytas. Men retoriken om hårda tag försvann. Och 2010 upphörde eran av massfängslande, sade Francis T. Cullen under sin presentation. Mellan 2009 och 2019 minskade det totala antalet intagna i landet med 9,2 procent. Det finns, enligt Francis T. ALLMÄNHETEN VILL ATT KRIMINALCullen, ingen tydlig förklaring till vad det beror på. Men 2015 identifierade han och kriminologen Joan Petersilia några faktorer som kan ha haft betydelse för att antalet intagna i amerikanska fängelser minskade: en långvarig nedgång i brottsligheten, en stadig minskning av utdömda straff, den djupa lågkonjunkturen i USA 2008 som gjorde att regeringen inte hade råd att bygga fler fängelser och en allmän bild av att människor med olika etnisk bakgrund inte behandlades på samma sätt i fängelserna. Frågan är vad som bör hända nu. Svaret på ADVOKATEN NR 6 • 2022 VÅRDEN SKA VARA HUMANISTISK. EN STOR ANDEL AV ALLMÄNHETEN TROR ATT BROTTSLINGAR KAN FÖRÄNDRA SIG francis t. cullen frågan är, enligt Francis T. Cullen, motiverade straff (enlightened corrections). Begreppet finns i den kanadensiska forskaren Steven Pinkers bok från 2018: Enlightenment Now – The case for reason, science, humanism in progress. Steven Pinker lyfter fram upplysningens fyra ideal som en källa till att saker och ting stadigt förbättras, det vill säga förnuft, vetenskap, humanism och framsteg. Det finns enligt Francis T. Cullen tre skäl att tillämpa motiverade straff. För det första stödjs det av den amerikanska allmänheten. Stödet för dödsstraff är till exempel 55 procent i dag jämfört med 80 procent 1994. – Och allmänheten vill att kriminalvården ska vara humanistisk. En stor andel av allmänheten tror att brottslingar kan förändra sig, sade han. För det andra fungerade inte massfängslade, enligt Cullen, därför att det inte var rationellt: det var varken vetenskapligt belagt, humanistiskt eller bidrog till framsteg. För det tredje ger tankesättet om motiverade straff vägledning om vilken kriminalvård som bör eftersträvas – den bör bland annat vara evidensbaserad, bidra till att intagna växer som människor och vara rättvis. avslutningsvis tog han upp att det finns mycket litteratur om vad som inte fungerar i dagens fängelser, medan väldigt lite finns skrivet om hur fängelserna skulle kunna transformeras till bättre platser. Enligt Francis T. Cullen hämmas en meningsfull fängelsereform av att det redan finns fängelsebyggnader. – Att ersätta dem eller bygga om dem på ett grundläggande sätt är inte sannolikt. Dessutom är staternas budgetar begränsade. Pengar som investeras i kriminalvården måste tas från andra prioriterade områden. Men fängelserna kommer att påverka flera miljoner människors liv, både de intagna och deras familjer, sade Francis T. Cullen. ¶ 17 FOTO: KAMILLA KVARNTORP