Advokaten 1
DEBATT Har myndigheter tolkningsföreträde Förvalt
ningsrätterna behandlar inte parterna jämlikt. Och det verkar som om myndigheter har tolkningsföreträde i förvaltningsrätterna. Det anser Teddy Bondefalk, jur. kand. U ndertecknad råkade höra Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulanders inlägg i Sveriges Radio P1 den 4 juni angående det förhållande att en person måste driva ett mål emot myndighet vid två olika tillfällen: först för att få rätt och sedan för att få sina rättegångskostnader ersatta. Men det finns andra problem i det förvaltningsrättsliga systemet, och det gäller att då en enskild person vill rikta anmärkning emot Försäkringskassans eller skattemyndigheternas beslut så finns det erfarenheter som tycks bekräfta att parterna inte behandlas jämlikt. När det gäller Försäkringskassan kan man få intrycket att sjukersättning är att betrakta som ett bidrag från samhället. Detta är en felsyn. Försäkringskassans medel består av en del av de sociala avgifterna som varje skattebetalare inbetalar och ska ses som en rättighet att nyttja vid sjukdom. som många säkert vet är det en sak att ha rätt och en helt annan sak att få rätt. Men jag anser att det finns helt andra problem i det förvaltningsrättsliga systemet. Främst är det för38 DEBATTÖREN Teddy Bondefalk har varit aktiv i Tyresös kommunpolitik och han har även varit nämndeman i tingsrätt och förvaltningsrätt. Efter en operation som utfördes av Paolo Macchiarini blev han oförmögen att upprätthålla sina kommunala uppdrag. I dagsläget är han nästan blind, har allvarliga balansproblem och dessutom fungerar inte motoriken. Teddy Bondefalks sväljfunktion blev bortopererad och han kan bara inta föda genom så kallad gastrostomi via slang direkt i magsäcken. Teddy Bondefalk har nu fått hjälp av Centrum för Rättvisa att inge stämning mot Stockholmsregionen för att de ansvariga läkarna utfört en helt annan operation än den han hade godkänt. hållandet att förvaltningsrätterna inte behandlar partnerna jämlikt. Själv har jag vid minst tre tillfällen hört att en myndighet påstår någonting utan att det finns grund för detta. I ett mål skall ju parterna styrka sina påståenden, och detta sker när det gäller en enskild medborgare. Men inte sällan händer det att en myndighet påstår någonting som saknar grund och att denna inte styrker sitt påstående. Ett fall som jag hörde talas om för flera år sedan gällde en undersköterska som på grund av tunga lyft i vården skadat sin rygg och begärde sjukersättning. Då påstod handläggaren att hon skadat ryggen genom att hon burit tunga kassar med livsmedel och andra varor till sitt hem. Givetvis fanns det ingen grund för påståendet, och dessutom behövde inte handläggaren styrka sitt påstående. Förvaltningsrätten godtog handläggarens påstående och nekade undersköterskan ersättning. En man med invandrarbakgrund fick arbeta nästan dygnet runt trots att han vid ett tillfälle skadat sin fot och hade svåra smärtor. Om detta skrev journalisten Maciej Zaremba i Dagens Nyheter i samband med en serie om mobbning på arbetsplatser för några år sedan. I detta fall påstod en handläggare något som helt saknade grund, rätten godtog påståendet och nekade ersättning. ADVOKATEN NR 6 • 2022