UTBLICK Fakta: Australien Anta nvånare: l i 24 mi
ljoner. Andel jordbruksarbetare: 3,8 %. Veteskörd: 25 miljoner ton r./å Köttproduktion: 4,7 m onerr ton: nn: ( öt 73 % , fåå//g t 15 %, g 8 % 10 %ft )ågel 24 %. 3,8 miilljjone öt 5 0 %, f rrgeet 20 %, ris gris, ma . Fakta: Sverige Antal invånare: 10 miljoner. Andel jordbruksarbetare: 2,1 %. Veteskörd: 3 miljo/å ner ton r. Köttproduktion: 360 0 0 527 000 t to :n: nöt 25 %, får, fet 1 %t 1 %, 4ris 6, ma. nöt 34 %/går/ge, gris g4 %5 %tfågel 30%. KÄLLA: JORDBRUKSVERKET OCH FAO FYRA SÄSONGER i rad hade det regnat otillräckligt, vilket gjorde att marken på nytt var torr och kal. Djuren var magra, dammarna tomma och jordbrukarna hade inget annat val än att sälja sin boskap. I takt med att tillgången på djur minskade steg köttpriserna till rekordnivåer, vilket var ett guldläge för dem som hade lyckats behålla sina djur under de svåra torkåren. Återigen var läget så akut att staten fick ingripa med ekonomiskt stöd. Jordbrukarna skuldsatte sig ännu Brendon Duncan är en av många som bytt från ull- till köttproduktion. mer och höll tummarna för att regnet skulle återvända. Det gjorde det till slut, och både betesmarker och sädesfält växte till sig. För köttproducenterna är läget just nu gott, medan krisen fortsätter för mjölkbönderna. De har fått upp produktionen, men eftersom det på världsmarknaden råder stort överskott på mjölk rasar priserna – med 32 procent på två år. Resterna av ett nedbrunnet skjul på en av många gårdar som eldhärjats de senaste åren. Brendon Duncan i sydvästra delen av New South Wales är en av dem som fick tänka om på grund av torkan. Han hade ärvt fårfarmen av sin far och har fött upp merinofår hela sitt liv, men bytte spår för fem år sedan. — DET VAR hjärtslitande att sälja merinofåren, men det fanns ingen ekonomisk framtid i att producera ull. Jag satsade på dorperfår – och det var det 30 miljarder svenska kronor betalades ut i bidrag till torkdrabbade jordbrukare under millennietorkan. SOM OM DET inte var illa nog: den mångåriga vattenbristen har medfört att kostnaderna för den så ofta nödvändiga konstbevattningen har ökat med 400 procent. En lösning för jordbruksbranschen är att blicka norrut. Australien är ett exportland, men har i många år betraktat Asien ur ett europeiskt perspektiv, som ett okänt och mystiskt land i öster. Tack vare den växande handeln ser man nu Asien som ett ”nordligt grannland” – en lukrativ marknad som skulle kunna erbjuda de tiotals miljarder dollar som det australiska jordbruket så väl behöver för investeringar. n bästa beslut jag någonsin har fattat. Annars hade jag nog inte haft kvar gården, säger han. Men för många övergick lättnaden 2012 i ny oro redan 2013. Svårast blev det för boskapshjordarna i norr och delar av spannmålsbältet i söder. I fjol var 84 procent av delstaten Queensland drabbad av torka. KOMMENTAR Jordbruket en viktig framtidssektor AUSTRALIEN ÄR, efter Antarktis, världens torraste kontinent. Ändå täcks över hälften av landets enorma yta av rancher och bondgårdar. Den största spänner över 24 000 kvadratkilometer. Det är nästan som Belgien, och så stort att man använder flygplan eller helikopter för att lokalisera boskapen innan jackaroos (australiska cowboys) vallar dem på fyrhjuliga motorcyklar. Trots problemen med långa torrperioder går det bra för jordbruks- och livsmedelssektorn. Den utgör bara omkring 2,5 procent av BNP men står för närmare 15 procent av landets totala export. Därtill tillgodoser den över 90 procent av den inhemska efterfrågan på livsmedel. Regeringen har pekat ut jordbruks- och livsmedelsindustrin som en av de viktigaste framtidssektorerna i Australiens redan starka ekonomi – ingen lågkonjunktur på 25 år. DETTA ÄR naturligtvis positivt för våra kunder som levererar till australiska jordbruks- och livsmedelsföretag. Det rör sig om allt från processutrustning till vattenbehandling för lastbilar. Efterfrågan är stor på just de högkvalitativa produkter som bolag på våra hemmamarknader i norra Europa erbjuder. n ROBERT KARLSSON Chief Representative Handelsbanken Sydney, Australien Tillväxt 13