GÅRDSFÖRETAGET Gårdens sista köttraskalvar ska vä
xa till sig lite mer innan de är redo för slakt. till Småland. Ryan har en utbildning som motsvarar lantmästare, men insåg att han som utlänning var tvungen att visa vad han gick för. Några veckors gratisjobb på fem olika gårdar gav honom två halvtidsanställningar: en på Bratteborg och en på granngården. FRAMTIDSPLANERNA TOG allt tydligare form. I tider när många byter mjökkor mot köttdjur valde Martin Björn att göra tvärtom. Han bedömde att det var lättare att klara av ett marknadsmässigt arrende med mjölkproduktion, som har ett jämnare intäktsflöde än köttproduktion. – Jag vill också gärna se resultat. Med mjölken ser du resultatet direkt om du ändrar exempelvis fodret, medan det tar längre tid med köttet. Mjölken kräver mer finjustering och är en större utmaning, men jag gillar det. Sen vet vi inte om vi klarar av det. Det får vi helt enkelt se, säger han med ett snett leende. HÄR ÄR STÖDET från Ryan ovärderligt, inte minst hans erfarenheter från Sydafrika när det gäller kostnadsjakt och lönsamhet. – Vi är exempelvis strängare när det gäller aveln än vad en del gårdar är Bratteborgs Gård Ägare: Sandahlsbolagen. Arrendator: Martin Björn. Anställd: Ryan Bahlmann. Brukar: 280 hektar varav 100 hektar bete och 180 åker. Antal mjölkande kor: 120, inom fem år 200 stycken. Koraser: Holstein och cirka 15–20 procent SRB. Mjölkavkastning: 8 000 kg ECM. Inom tre år 9 500 kg ECM. Arrende: Arrenderar ladugård, verkstad, andra ekonomibyggnader samt mark för 1 miljon kronor under 2 x 5 år. Investeringar: 7 miljoner kronor, fördelat på: 3,1 miljoner kronor i mjölkningsgrop, utrustning. 1,7 miljoner kronor i alla maskiner. 2 miljoner kronor, inköp kvigor och kor. här i Sverige. I Sydafrika får det inte vara något fel på djuren, då tas de bort. Nu får vi kompromissa eftersom vi är i uppbyggnadsfasen och måste behålla en del djur bara för att vi behöver mjölka dem, men på sikt ska det inte vara så, säger Ryan. Han är övertygad om att det går tjäna pengar på mjölk även i Sverige, trots att många är skeptiska. Och Martin håller med: – Allt man satsar på är utsatt, men jag tror ändå på svenskt lantbruk. Men man måste vara effektiv och företagare på ett annat sätt. DET SPELADE OCKSÅ roll att Arla ville ha in mer ekomjölk. Eftersom köttproduktionen på Bratteborg redan var EU-ekologisk, var steget till Krav-certifierad mjölk inte särskilt stort. Martin Björn är extra nöjd med att Arla nu har bestämt sig Tillväxt 31 >