Del 2: Skogen nya plantor 3 också större risk för
skadedjur och rotröta. gran på tallmark för att slippa viltskador. Det kan straffa sig i ett varmare klimat med torrperioder på sommaren, då granen riskerar att bli mer utsatt för barkborreskador. Dagens trädslag är heller inte anpassade för ett varmare klimat, särskilt granen, som är beroende av en kall vinter. – Med ett scenario med milda fem partierna hade hanterat kärnkraftsomröstningen. En av frontfigurerna var före detta folkpartisten Per Gahrton. att den är här för att stanna. n 1982 FN håller ny miljökonferens i Stockholm. 1984 Förbud mot flygbesprutning av kemiska medel över skogsmark i Sverige. 1985 Kontrollföreningen för Alternativ Odling Alternativa trädslag när det blir varmare Med ett varmare klimat får vi kanske möjlighet att använda oss av fler trädslag. Här är några alternativ Skogforsk nämner som tänkbara. För flera av dem gäller dock särskilda regler och krav på tillstånd. smarta tips för framtidens skogsbruk Välj det mest testade och förädlade plantmaterialet av det trädslag som ska användas – även när det gäller inhemska sorter. Välj träd med kortare omloppstid, till exempel sitka och lärk. Du får tre generationer på samma tid som det tar att driva fram två generationer gran. Gallra i god tid. En tumregel är att inte låta trädplantan blir över 20 meter. KÄLLA: BO KARLSSON FOTO: ERIK VIKLUND/SKOGFORSK höstar och vintrar kommer granplantan att skjuta skott tidigare och riskera att utsättas för frost vid en köldknäpp. Vi måste därför förädla fram nya material som är robusta och testa hur de står sig i olika regioner, säger Bo Karlsson, som trots allt tror på en framtid för granen. – Vissa dömer ut den. Men jag tror DOUGLASGRAN Robust. Kallas ”barrskogens ek”. Klarar torrare förhållanden än gran. Virket liknar mer tall än gran. Passar i Götaland men kan kanske med viss förädling också trivas i resten av landet. Relativt känslig för viltskador. SITKAGRAN Väl anpassad för fuktiga och milda vintrar. Passar bäst i södra och västra Götaland. Trivs inte på torr mark. Har ett segt och starkt virke som ur industriell synvinkel liknar granens. CONTORTATALL Kompletterar tall i norr, men kan användas även i södra Sverige. Växer ca 30 procent bättre än tall. Dess egenskaper är jämförbara med tallens och passar in i dagens industriprocesser. POPPEL Måste växa på bra marker, exempelvis nedlagd åkermark. Har en kort omloppstid och hög biomassaproduktion. Passar bäst i södra Sverige men testning pågår för Norrland. HYBRIDASP Trivs på bra marker i större delen av Sverige. Bra plantmaterial finns för södra halvan av landet och just nu testas plantor i norr. Intressant som energiråvara. Skjuter rotskott efter slutavverkning vilket ger en ”gratis” återbeskogning. Känslig för viltbetning. SIBIRISK LÄRK Trivs bra i norra Sverige. Just nu startas ett förädlingsprogram för att förbättra plantmaterialet. Virket passar bra både för massaindustrin och som såg timmer. HYBRIDLÄRK Trivs på gran- och bättre tallmark. Går att plantera i Götaland och upp till Mälardalen. I ett varmare klimat kommer den att passa även längre norr ut. Har en relativt kort omloppstid. Douglasgran. Sibirisk lärk. Fotnot: Användning av främmande trädarter måste anmälas i förväg till Skogsstyrelsen om arealen är ett halvt hektar eller större. För bland annat contortatall gäller särskilda regler. Läs mer på www.skogsstyrelsen.se (KRAV) bildas. Från början gällde ekologiska kraven bara växtodling, efter ett par år fanns även riktlinjer för djurhållning. 1986 Nedfall över Sverige av radioaktivt cesium från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Kemikalieinspektionen inrättas. Tillväxt 25