Heta stolen ” Oroväckande oförståelse för hållbar
t skogsbruk” Klimatavtalet i Paris har gjort skogen till en het fråga inom EU. Men inte alltid på det sätt som Emma Berglund, generalsekreterare för Europeiska familjeskogsbrukets konfederation, CEPF, skulle önska. Text Karolina Andersson Foto Kristina Sahlén Nu har du företrätt Europas skogsägare i ett år. Hur har det gått? – Vi har stärkt vår röst. Vi har gjort många event och utspel med andra organisationer som har samma intressen. Men det är svåra processer som tar lång tid och vi är ett litet sekretariat i den här hektiska Brysselbubblan. Har det blivit lättare efter Klimatavtalet, där skogen gavs stor betydelse? – Intresset är stort. Just nu diskuteras två lagförslag som berör skogen mycket. Det handlar dels om klimatmålen – där skogen har en viktig roll när EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2030, dels om förnybar energi. För första gången ska man ta fram hållbarhetskriterier för skoglig biomassa. Vad är största utmaningen? – Det förs många diskussioner om hur utsläppen och koldioxidupptaget från skogen ska beräknas. Och det finns ett starkt ifrågasättande av klimatnyttan av bioenergi som inte finns i Sverige. En del av miljörörelsen här anser till och med att kol är bättre än biomassa. Särskilt i början hade jag svårt att förstå vad de menade. Hur kan de säga att det svarta kolet är bättre än det gröna, alltså den växande skogen? Vad är ditt bästa motargument? – Skogen behöver långa tidsperspektiv, beräkningar som görs utifrån 100 år långa cykler. Pratar man då om ett mål som ska uppfyllas 2030 riskerar man att hamna väldigt fel. Det vi 34 Tillväxt vet är att skogen i Europa växer snabbare än vi avverkar. Därför fortsätter den att ta upp mer koldioxid än vad som släpps ut när vi använder skogen till energi. Får ni bättre gehör hos EU-kommissionen? – Jordbrukskommissionären Phil Hogan har stor förståelse för skogsfrågor. Men under det senaste året har kommissionen lagt en del förslag som hotar medlemsländernas självständighet i skogsfrågor. Det är oroväckande och visar på en bristande förståelse för drivkrafterna för ett hållbart skogsbruk. Vad betyder det för Europas 16 miljoner skogsägare? – För skogsägarna finns inget mervärde i ett EU som skapar nya lager av regleringar och administration. Däremot i ett EU som skapar förutsättningar för jobb, tillväxt och investeringar i ett klimatsmart biobaserat samhälle – där skogen har en viktig roll. Skiljer sig behoven mellan länderna? – I södra Europa bekymrar man sig mycket över klimatförändringarna och den ökade risken för skogsbränder. Annars är intressena desamma: säkra äganderätten och skapa förståelse för det positiva med att bruka skogen – i stället för att bara låta den stå. n Här svarar experter och specialister inom diverse områden på aktuella frågor. Hör av dig och berätta vem du vill se i den heta stolen. skogochlantbruk@handelsbanken.se Postadress: Handelsbanken Skog och lantbruk, Torsgatan 12, 103 70 Stockholm Emma Berglund Skogen behöver långa perspektiv, beräkningar som görs utifrån 100 år långa cykler, säger Emma Berglund. Bor: Bryssel. Ålder: 29. Familj: Pojkvän och hund. Bakgrund: Jägmästare med mastersexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet och University of British Columbia, Kanada. Har tidigare jobbat på Stockholm International Water Institute och Södra Skogsägarna. Flyttade till Bryssel 2015 som koordinator för Nordiska familjeskogsbruket, NSF. Aktuell: Generalsekreterare för Europeiska familjeskogsbrukets konfederation, CEPF, sedan mars 2016.