Del 2: Skogen Åsikterna går isär om hållbart skog
sbruk Tillväxt synar de motstridiga argumenten Skogsbruket anses ha stor potential att bidra till minskningen av den globala uppvärmningen, tack vare trädens förmåga att binda kol. Men hur skogen ska brukas klimatsmart finns det olika åsikter om. Skogsforskaren Johan Sonesson synar argumenten. Text Marianne Lindberg Illustration Jens Magnusson Påstående: ”Blandskog är bättre än barrskog” NJA. Snarare har de olika fördelar. Blandskog gynnar den biologiska mångfalden och minskar risken för att träden ska falla vid stormar. Barrskog, i Sverige huvudsakligen gran, växer snabbare på bördig mark, producerar mer virke och är det trädslag som binder mest kol. Samtidigt finns det en risk med att vara beroende av gran, bland annat eftersom granbarkborren gynnas av ett varmare klimat och vi därför måsta räkna med fler angrepp och skador. Påstående: ”Det är bättre att låta skogen stå än att bruka den” NEJ. På kort sikt är det bra att skogen får stå, eftersom träd binder som mest kol när de är mellan 20 och 50 år. Därefter avtar förmågan. En skog som stått mer än hundra år slutar med tiden att binda kol och gör därför ingen klimatnytta. Och när träden börjar dö frigörs koldioxid, vilket inte gynnar klimatet. När skogen brukas 1972 FN håller sin första miljökonferens – i Stockholm. Samtidigt bildades FN-organet UNEP med uppgift att samordna miljöarbetet. 1973 Oljekrisen inträffar. Restriktioner mot PCB införs efter skador på sälar och rovfåglar. Johan Sonesson Expert på skogsskötsel på Skogforsk, har deltagit i Future Forests, ett forskningsprogram där SLU, Umeå universitet och Skogforsk samarbetar för att tillhandahålla vetenskapliga fakta för ett hållbart uttag av ekosystemtjänster från våra skogar. gör den däremot klimatnytta i all oändlighet. Avverkade träd gör nytta i form av miljövänliga material som ersätter fossila råvaror, medan de nya som planteras så småningom binder kol. Syftet med att bruka skogen är också att vi behöver dess material som blir till värme, papper, hus, förpackningar etcetera. Om vi slutar avverka, hur ska vi då få dessa produkter? Påstående: ”Hyggesbruk är sämre för klimatet eftersom kalhyggen läcker koldioxid” NEJ. Till en början läcker kalhygget mer koldioxid än det binder. Men efter 20–30 år ligger man på plus igen – eftersom en ung växande skog tar igen det som gått förlorat. Ungskogen växer snabbare och gör därmed större klimatnytta genom att binda mer koldioxid än gammal skog. Vi bör alltså fortsätta bruka skogen och använda dess produkter. Om vi ska klara att fasa ut fossila material måste vi ha biologiska alternativ, till exempel trä. 1975 Vietnamkriget avslutas. Protester mot skogsbesprutning och hormoslyr. Under kriget Påstående: ”Hyggesfritt är bättre än hyggesbruk” NJA. Studier visar att det inte är någon större skillnad på hyggesbruk och hyggesfritt, som ibland även kallas kontinuitetsskogsbruk. Vid till exempel blädning*, en form av hyggesfritt skogsbruk, produceras mindre virke och därmed binds mindre kol. I ett hyggesbruk är tillväxten högre och ger därför något mer klimatnytta. Men det handlar om en gradskillnad. Fotnot: *Blädning är ett bestånd med träd i olika åldrar. Som hyggesfritt räknas även luckhuggning, små luckor som man tar upp genom att avverka. När luckan är större än dubbla trädlängden, 40–60 meter, i diameter, brukar det kallas hygge. Klimatmålen Skogen fick ett globalt erkännande när det historiska klimatavtalet klubbades i Paris i december 2015. Avtalet är bindande för alla länder och börjar gälla senast år 2020. Den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader och länderna ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Rikare länder kan uppfylla sina åtaganden genom att finansiera klimatprojekt i fattigare länder. Alla länder ska ha en klimatplan med mål som de själva bestämmer. användes fenoxisyror för avlövning, dessa var förorenade med dioxiner som gav fosterskador. 1976 Kärnkraft blir en het fråga inför riksdagsvalet i Sverige. Den osäkra förvaTillväxt 23