Budgetunderlag 2019–2021 1
3. KULTURRÅDETS VERKSAMHET Prioriterade behov 201
9–2021 – Arbets- och referensgrupper, 4 000 tkr årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1:1 ap.1 Statens kulturråd – Digital verksamhetsutveckling, 2 000 tkr årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1:1 ap.1 Statens kulturråd – Förstärkning av Kulturrådets utvecklingsarbete med fokus på breddat deltagande, mångfald och jämställdhet, 3 000 tkr årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1:1 ap.1 Statens kulturråd Totalt 9 000 tkr årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1:1 ap.1 Statens kulturråd 3.1 Förstärkning av myndighetens arbets- och referensgrupper För att Kulturrådets bidragsfördelning ska främja konstnärlig kvalitet och förnyelse, och bidra till att uppfylla övriga nationella kulturpolitiska mål, krävs hög kompetens för att kunna göra bedömningar och prioriteringar. Därför anlitar Kulturrådet kvalificerade ämnesexperter till de arbets- och referensgrupper som Kulturrådets styrelse har inrättat. Kulturrådets arbets- och referensgrupper samt juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) är centrala för att myndigheten ska kunna bedriva en bidragsgivning som präglas av hög kvalitet och legitimitet. Uppdragen i dessa grupper kräver hög kompetens vad gäller förmåga att bedöma konstnärliga verksamheter och insikt i kulturpolitiska prioriteringar. Kulturrådet strävar efter att grupperna ska ha en bred representation som bidrar till att flera olika perspektiv, erfarenheter och berättelser blir del av diskussionen om kvalitet. Detta kan bidra till att motverka ojämlika strukturer som upprätthålls av rådande normer. För att säkerställa att Kulturrådet även fortsatt kan anlita den höga kompetens som uppdragen kräver behöver arvodesnivåerna höjas. Att rekrytera personer från andra länder till referensgrupperna skulle ytterligare utveckla kvalitetsbedömningarna. Internationell rekrytering är dock inte möjlig med dagens ekonomiska förutsättningar. Kulturrådet anlitar även enskilda sakkunniga vid bedömning av vissa bidrag, till exempel inom bidraget Kreativa platser. Även inom myndighetens arbete som strategisk myndighet för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 8 inom kulturområdet har dialogmöten genomförts vid ett par tillfällen, där bland annat inbjudna representanter från det fria kulturlivet arvoderades. Erfarenheterna från bland annat dessa dialogmöten är att möjligheten att samla tillfälliga grupper med kompetens inom specifika frågor är värdefull, för att synliggöra fler perspektiv och bidra till att myndigheten kan utforma arbetssätt och strukturer med hänsyn till erfarenheter från fältet. År 2017 uppgick de direkta kostnaderna för arvoden till ledamöter i arbets- och referensgrupper samt juryn för ALMA till cirka 6 miljoner kronor. Det är viktigt för Kulturrådet att den ersättning som utgår till ledamöterna är skälig i relation till det uppdrag de utför. Idag är arvodena låga i förhållande till den kompetens och arbetstid som uppgiften kräver. För att kunna höja arvodena inom de befintliga grupperna samt att kunna utveckla arbetet med tillfälliga grupper av sakkunniga anhåller Kulturrådet om ett tillskott om fyra miljoner kronor årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1.1 (ap.1). 3.2 Digital verksamhetsutveckling Kulturrådet kommer de närmaste åren att fortsätta att utveckla bidragsgivningsprocessen. Utveckling av ITtjänster som kan samverka med andra relevanta myndigheter och organisationer kommer att kunna effektivisera verksamheten och därmed kunna bidra till en enklare statsförvaltning för medborgarna, i enlighet med regeringens satsning Digitalt först. En samverkan kan bidra till säkrare, snabbare och smidigare handläggning och ett enklare ansökningsförfarande för de sökande. Under året kommer Kulturrådet tillsammans med andra kulturmyndigheter bland annat att undersöka förutsättningarna för att utveckla en gemensam portal för att erbjuda en bättre service till potentiella bidragssökande. Detta är ett första steg mot ett smidigare ansökningsförfarande och snabbare administrativa handgrepp. Det skulle även ge möjlighet att förbättra uppföljningen av bidragen och ge ännu större underlag för analys. En utveckling av samarbetande IT-system med andra instanser ger större möjlighet att hindra missbruk av utbetalade bidrag och att hindra felaktiga utbetalningar. Att påskynda arbetet med fler automatiserade arbetsuppgifter för att hushålla med statens medel är prioriterat. Likaså att erbjuda de sökande fler alternativa ansökningsplattformar för att möta nya målgrupper och vara relevant för de befintliga. Ökade krav på kvalitetssäkrad uppföljning och digital tillgänglighet medför även ut