BD 1
Den har genom åren varit en av de mest säljande s
venska akvaviterna och är så även idag. O.P. Anderson & Son producerade sin akvavit fram till 1917 då den övertogs av AB Vin & Spritcentralen. Från mitten av 1800-talet och framåt har vi i olika städer runt om i Sverige haft lokala systembolag, bland annat i Göteborg, Jönköping, Falun och Stockholm. Alla med syftet att kontrollera försäljningen av sprit för att minska konsumtionen. Aktiebolaget Stockholmssystemet grundades 1913 av bland andra läkaren och liberale politikern Ivan Bratt. Stockholmssystemet kontrollerade all detaljhandel av brännvin i Stockholm. Man begränsade också inköpsrätten per månad hos befolkningen, detta kontrollerades och stämdes av i vad man kallade en motbok. 1919 införs motboken regionalt runt tär, arbetade år 1951 137 personer heltid på Systembolagets kontrollavdelning i Stockholm, enbart med att registrera uppgifter om Stockholmarna. Med åren hördes allt fler kritiska röster om motboken, till och med nykterhetsrörelsen ansåg 1944 att motboken borde avskaffas. Efter en nio år lång statlig utredning, som bland många saker konstaterar att ”tre fjärdedelar av alla fylleriförseelser begås av personer som saknar motbok”, avskaffas motboken 1955. Och i samma veva beslutar riksdagen att ett landsomfattande systembolag ska bildas. Detta markerar starten för det Systembolag vi har idag. 1917 fick AB Vin & Spritcentraom i Sverige och 1922 efter folkomröstningen gällande rusdrycksförbud i Sverige blir motboken permanent, som en förlikning mellan ”Ja”- och ”Nej”-sidan. Resultatet i folkomröstningen var mycket jämt, 48,8 procent röstade för och 50,8 procent emot totalt rusdrycksförbud. Med hjälp av motboken kontrollerade staten och de olika Systembolagen befolkningens tillgång till alkohol, beroende på din ställning i samhället fick du en större eller mindre ransonering med sprit per månad. Inkomst, kön och förmögenhet var styrande för tilldelningen. Det sägs att färre än en av tio kvinnor hade motbok, kvinnornas ransonering var mycket mindre än männens. Under det tidiga 1900-talet införde man också nykterhetsnämnder i varje kommun runt om i Sverige, detta blev också en del av motbokssystemet. Man utredde anmälningar om onykterhet hos enskilda medborgare, där sjukhus och Systembolag stod för flest anmälningar men medborgare anmälde även varandra. Motboken skapade enligt Systembolaget själva en grogrund för angiveri och förtal. Centrala landsomfattande register över svenskarnas skötsamhet och nykterhet skapades för att kunna tillämpa systemet med motboken. Enligt Sveriges Radio program P1 dokumenlen monopol på import, export och tillverkning av vin och sprit i Sverige. Producenter och handlare köptes upp med staten som finansiär, varumärken som O.P. Anderson och Absolut Renat Brännvin togs över men fortsatte säljas. Huvudsyftet med denna tvångsinlösen var att få bort det enskilda vinstintresset från alkoholindustrin i Sverige. i har pratat mycket om sprit så här långt, men nu är det hög tid att också prata vin. Under slutet av 1950-talet Illustration av Albert Engström ”Resultatet i folkomröstningen var mycket jämt, 48,8 procent röstade för och 50,8 procent emot totalt rusdrycksförbud.” 20 ökar svenskarnas intresse för vin markant. Enligt Spritmuseum så finns det ett flertal anledningar till det ökade intresset, skatten på alkohol höjs i två omgångar 1956 och 1959. Dessa höjningar drabbar främst sprit, som blev mycket dyrare än vin. Man kan också tänka sig att semestrande svenskar i Sydeuropa upptäcker vinet som dryck. Dessutom har Sverige under 1950- och 60-talen en stor arbetskraftinvandring från länder som Italien och Grekland som tagit med sig sin mat- och vinkultur. Förmodligen är den enskilt största insatsen för att väcka svenskarnas intresse för vin den kampanj som Systembolaget själva drev, ”Operation vin”. Syftet var att få svenskarna att välja vin istället för sprit. Julen 1957 skyltar Systembolaget i sina butiker med en affisch som återger en dialog från ett fikabord ”Ja, där sa du något förnuftigt, Anders. Tänk Brita, om vi skulle göra likadant – ingen sprit i foto Marlene Nilsén