Advokaten 1
Fokus Migration och rättssäkerhet Även Karin Gyll
enring får vänta länge på sitt arvode och ersättning för omkostnader. – För oss får det väldigt stora konsekvenser speciellt i och med att vi ligger ute med mycket pengar för tolkarvoden, moms och löner för arbetad tid. Tyvärr har jag märkt att ersättningen många gånger betalas till fel byrå, vi får ringa och jaga våra pengar och det tar mycket tid i anspråk, berättar hon. Många advokater har också kontaktat Advokatsamfundet och pekat på problemen med sena utbetalningar från Migrationsverket. I förlängningen kan de sena utbetalningarna leda till att advokater får svårt att betala sina egna räkningar. Samfundet har tagit upp frågan flera gånger, senast i en skrivelse till Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson i april. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg befarar att de sena utbetalningarna gör advokater ovilliga att åta sig uppdrag som offentliga biträden i utlänningsärenden. – Jag ifrågasätter starkt att advokater ska agera bank åt Migrationsverket, säger Ramberg. döMer oLika Advokatsamfundet har under hela processen med att reformera processordningen i utlänningsärenden engagerat sig starkt för ökad rättssäkerhet. Och totalt sett innebär reformen med domstolsprövning av asylmål, enligt både enskilMÅnga turer i asyLsysteMet Den nya instans- och processordningen för utlänningsärenden trädde i kraft den 31 mars 2006. Syftet med reformen var att skapa en öppnare och mer rättssäker asylprocess. För att uppnå det infördes bland annat domstolsprövning för beslut som överklagas. Tre migrationsdomstolar inrättades vid länsrätterna i Stockholm, Skåne län och Göteborg. I maj 2012 fattade regeringen beslut om att inrätta en fjärde migrationsdomstol, i Luleå. Migrationsöverdomstolen, som är sista instans, finns vid Kammarrätten i Stockholm. I de flesta asylfallen utses ett offentligt biträde. Biträdet förordnas av Migrationsverket, något som Advokatsamfundet har uttryckt mycket kritik mot. Enligt samfundet är det problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt att verket, som har partsställning, utser biträdet. Frågan om hur förordnandena går till har utretts av Statskontoret, som ansåg att lämplighetsprövningen av biträden, men inte själva förordnandet, skulle tas över av Rättshjälpsmyndigheten. I februari 2009 inledde Migrationsverket projektet ”Kortare väntan”, ett försök att förkorta väntetiderna för asylsökande. Projektet har lett till snabbare beslut. Arbetssättet i Kortare väntan har dock upprepade gånger kritiserats av Advokatsamfundet för bristfällig rättssäkerhet. Samfundet har främst pekat på att asylsökande fått genomgå längre intervjuer utan rättsligt biträde närvarande, och att de korta svarstiderna för biträden kan göra att asylsökande inte kan få de biträden de önskar. 32 da advokater och Advokatsamfundet, en klar förbättring av rättssäkerheten. Men fortfarande finns det problem med domstolarna. Helen Westlund pekar bland annat på att domstolarna är allt för restriktiva med att bevilja muntliga förhandlingar. De muntliga förhandlingarna är ofta avgörande för att få fram en persons asylskäl. – Min erfarenhet är att om man får en förhandling, så per”Det är stora skillnader i hur man gör bedömningen. Det blir bristande förutsägbarhet och bristande rättssäkerhet, helt sonen själv får komma till domstolen och berätta på sitt sätt, då har man chans att få en ändring, förklarar Westlund, som tillägger att chansen är betydligt sämre vid ett skriftligt förfarande. Ett annat problem är att de tre migrationsdomstolarna upplevs som olika hårda i sina bedömningar. Den skillnaden märks också mellan Migrationsverkets olika enheter, menar Karin Gyllenring. – Det är stora skillnader i hur klart. Söderöver tar man många fler positiva beslut och positiva domar.” Karin Gyllenring man gör bedömningen. Det blir bristande förutsägbarhet och bristande rättssäkerhet, helt klart. Söderöver tar man många fler positiva beslut och positiva domar, säger hon. CarlOlof Lindberg har samma bild av domstolarna. – Mitt intryck är att Stockholm och Göteborg är hårdare än Malmö, säger han. Advokaternas känsla bekräftas av siffror från Domstolsverket, som Jusektidningen begärt fram. Under perioden 2006–2012 ändrade migrationsdomstolen i Malmö 17 procent av avslagsbesluten, och migrationsdomstolen i Göteborg 16 procent. I Stockholm var motsvarande siffra 12 procent. Malmödomstolen beviljade också muntlig förhandling betydligt oftare än de andra domstolarna, i 33 procent av målen, jämfört med 21 procent i Göteborg och 14 procent i Stockholm. En rådman vid migrationsdomstolen i Stockholm förklarar i Jusektidningen skillnaderna med att de tre domstolarna har olika sammansättning av mål. I en uppföljande artikel vill dock inte migrationsminister Tobias Billströms sakkunnige utesluta en framtida utredning om skillnaderna. De tre migrationsdomstolarna, som snart blir fyra när den nya domstolen i Luleå börjat arbeta, har en gemensam praxis från Migrationsöverdomstolen att luta sig emot. Men än är den inte särskilt omfattande. – Jag tycker att de avgöranden som finns är rätt tydliga. Jag skulle dock önska att de tog upp många fler fall, säger Karin Gyllenring. Och Helen Westlund tycker att Migrationsöverdomstolens uppdrag borde utvidgas. – Det borde införas en ändringsdispens. Dessutom är det Advokaten Nr 4 • 2013