Svensk Vattenkraft 1
Mingel med energibranschen i en ruin i Visby. Fot
o: Magnus Olofsson. detta menade han att det måste kännas politiskt att inte ta tag i frågan. Sedan menade flera i panelen att frågan om dammar och vattenkraft bör ses bredare genom att sådant som torka, kulturmiljö, landsbygdsutveckling och mycket annat är kopplat till vattenförvaltningen, förutom själva livet i vattnet. Genom att bredda diskussionen och föra in andra intressen kan Liberalerna vakna och "få lite grus i dojan". Mattias Eriksson Falk såg att lagar måste ändras och beklagade att regeringskansliet inte följer Tidö-avtalet. Byråkratin är för stor. Mats Green menade istället att problemet är att myndigheterna tolkar lagarna fel; egentligen är det inte fel på lagarna. Johan Bladh tog upp att inga prioriteringar görs när det gäller åtgärder. Allt ska göras överallt. Förhandlingar mellan Tidöpartierna pågår (eller pågick) alltså. Men frågan är om detaljerade regler behandlas där; det är inte så troligt. Detaljerna kanske snarare blir beroende av de kommande redovisningarna av de pågående regeringsuppdragen från HaV, Svenska kraftnät och Energimyndigheten. Det som kan diskuteras i partiförhandlingar är en ny utredning av vattenförvaltningsförordningen och det nationella riktvärdet. Något parti vill säkert föra in nedläggning av HaV i en förhandling. Bland övriga seminarier som särskilt berörde vattenkraften kan nämnas att elberedskap var ett tema där Unipers vd Johan Svenningsson tog upp det nyligen tagna beslutet om bevarandet av Öresundsverket som ett exempel på ökad elberedskap. Han pekade även på Ukraina som har visat att de kan upprätthålla elförsörjningen under kriget. Vad kan vi lära av det, frågade han retoriskt? Havs- och vattenmyndigheten arrangerade egna seminarier, och ett av dem handlade om hur åtgärdsarbete i vatten kan koordineras bättre. En fråga var om staten bör ta in sponsormedel för åtgärder i våra vatten? Åhörarna fick rösta om pengar skulle gå till kalkning eller till att öka EU-medel där svaren blev ganska jämnt fördelade. Det framhölls att flottledsåterställningar ger stor effekt. Samtidigt är det svårare med åtgärder där samhällsviktiga funktioner påverkas. Vattenkraften nämndes dock inte explicit. Det var tydligt att det är viktigt att prioritera användningen av statens "egna" pengar. På ett annat seminarium var ämnet havsvindkraft med planer om 120 terawattimmar per år där elproduktionen uttryckligen prioriteras över annat. HaV arbetar nu med att ta fram förslag för att möjliggöra en årlig elproduktion av 120 terawattimmar från vindkraft till havs. I mars 2023 redovisade Energimyndigheten 53 möjliga geografiska områden för energiutvinning i havet som visar potentialen, men även utmaningarna med att förena havsbaserad vindkraft med andra verksamheter eller skydd av miljön i de olika områdena. Nio myndigheter, däribland HaV, bidrog i arbetet och HaV använder underlaget för att ta fram förslag till havsplaner. Jönköpings kommun hade ett seminarium om ödrift där de arbetar med att skapa förmågan för sitt kraftvärmeverk. Magnus Olofsson, styrelseledamot SVAF SVENSK VATTENKRAFT #3 2023 13