Svensk Vattenkraft 1
Staten och marknaden – om förutsättningarna för m
ycket el till rimlig kostnad när den behövs faktiskt kommer att bli är osäkert. Denna osäkerhet går att koppla till den mängd variabler som i dagsläget är osäkra såsom energieffektivisering, ökad produktion, elnätsutbyggnaden m.m. Prognoser är därför alltid behäftade med osäkerheter. Det enda man vet är att behoven kommer att vara klart större i framtiden än idag. Seminarium Almedalen. Foto: Viktor Falkenström. Arrangör: Statkraft Sverige AB. Medverkande: Peter Wigert (Svenska kraftnät), Jakob Norström (Statkraft Sverige AB), Ulrika Liljeberg (utredare och ledamot i riksdagen för C), Bo Diczfalusy (senior rådgivare, tidigare International Energy Agency), Maria Taljegård (Chalmers) och Anna Alexandersson (Statkraft). Seminariet inleddes med att Statkraft talade om vikten av fungerande marknader framöver, att en utökning av produktion på det sätt som krävs kommer att kräva omfattande åtgärder. Utöver detta så pekade bolaget på vikten av fungerande samverkan med myndigheter och som konkret exempel nämndes omprövningarna för moderna miljövillkor inom vattenkraften. Sistnämnda energislag är en förutsättning för andra kraftslag såsom vindkraft. Omprövningarna är en form av begränsande faktor i dagsläget då dessa processer är så pass osäkra att förutspå. Därefter tog Chalmers vid och diskuterade kring hur stort behovet av energi som faktiskt kommer att finnas i framtiden. En ökning kommer att krävas både i kWh och effekt men exakt hur stora behoven 18 SVENSK VATTENKRAFT #3 2023 Bo Diczfalusy kom därefter att redogöra för historiken kring energifrågan och talade om det synsätt som rådde i Sverige i början av 1990-talet. Då hade landet gått igenom en kraftig ökning i såväl produktion som användande av el i spåren av 1970-talets oljekris. Detta ledde till kraftiga förändringar i Sverige men när 1990-talet inleddes så trodde i princip ingen på att elanvändningen skulle komma att öka i framtiden, snarare tvärtom. Man bedömde i början av 1990-talet att det som behövde göras med elnäten var gjorda och att man nu kunde inrikta sig på att förvalta och underhålla. Det är först under de senaste 10-15 åren som man på allvar har insett det enorma behov som kommer att finnas i framtiden vilket leder till den eftersläpning i forskningen som finns idag. Utöver det så kännetecknas den svenska energidebatten tyvärr av en polarisering kring frågan om kärnkraft, något som även pågår i vissa andra europeiska länder, vilket inte leder till något annat än problem. Vad gäller export av el till andra länder och den diskussion som har uppstått kring att Sverige ska sluta exportera el till andra länder så har en studie gjorts som visar att det på kort sikt kan ge positiva effekter men på lång sikt vore det mer eller mindre en katastrof. Detta då varje land inte klarar av de enorma utmaningar som finns i framtiden. Sverige skulle riskera att bli ett u-land när det gäller el och effekt, vi behöver snarare öka samarbetet med nordiska och europeiska länder. Ulrika Liljeberg, den utredare som genomförde Incitamentsutredningen, tog därefter vid och redogjorde för arbetet med utredningen. Att det behövs en ökad utbyggnad av vindkraft får anses klarlagt men då krävs hela andra incitament för att öka den kommunala viljan än som finns nu. Idag avslås 80 % av alla ansökningar vilket är en alldeles för hög andel. Markägarna som får kraftverken på sina marker är inte problemet utan de närboende. Lösningen är att även närboende får del av vinster i etableringen. Utredningen föreslår även en rätt för närboende att få sin fastighet inlöst om man anser att problemen blir för stora. Vidare föreslås mekanismer för att ge kommunerna del av vinsterna i vindkraften likt den modell som finns i Finland. Takten i vindkraftsutbyggnaden måste öka, det går för långsamt i Sverige jämfört med övriga Norden. Statkraft tog därefter vid och talade om bolagets projekt kopplade till vätgas, behovet av investeringar m.m. Inget egentligen nytt framkom i denna del, att vätgas är den stora framtiden var en genomgående trend under hela Almedalen. Seminariet avslutades sedan med att Svenska kraftnät och Statkraft diskuterade kring de ökade behoven framöver. Svk tog sin utgångspunkt i historiken kring utbyggnaden av dagens elnät, att dagens nät inte är byggda för de framtida behoven. Det krävs en ökad acceptans i samhället i stort för den stora mängd ledningar som måste byggas. 150 miljarder kommer att behöva investeras under de kommande 10-15 åren vilket är en utmaning av historiska mått. Detta ställer stora krav på kompetens, något som idag inte finns i tillräcklig omfattning. Utöver detta måste mekanismer skapas för att tillse att investeringar sker i produktion och effekt, något som dagens elmarknad inte medger. Kapacitetsmarknad i stor skala vore vidare ett steg i rätt riktning som skulle göra det lättare att motivera investeringar. Viktor Falkenström