Svensk Vattenkraft 1
Svenskt Näringsliv vill utveckla vattenkraften En
så kunnig och positiv skrift om vattenkraft är det länge sedan jag läste. Jag syftar på Svenskt Näringslivs rapport "Startprogram för utvecklad vattenkraft", som presenterades i augusti. Även den småskaliga vattenkraften redovisas på ett rättvisande sätt, här har myndigheterna mycket att lära. Rapporten är ett led i Svenskt Näringslivs arbete för att öka elproduktionen så att näringslivet ska kunna genomföra sina planer på vad som kallats en återindustrialisering. Stålprojekten i norr, batterifabriker på flera håll i landet, eldriven fordonsflotta m m kan fördubbla elförbrukningen. Tidigare har Svenskt Näringsliv publicerat "Startprogram för ny kärnkraft" och "Startprogram för mer vindkraft", nu är det alltså vattenkraftens tur. Rapporten är på 50 sidor och består av tre delar. Den första redovisar grundläggande fakta om hur vattenkraften fungerar och vilken roll den har i energisystemet. I den andra tas upp regelverket och de nu pågående omprövningarna av vattenkraftens miljötillstånd. Den tredje delen innehåller ett stort antal förslag, dels för att hantera den akuta kris som skapats av myndigheternas sätt att sköta omprövningarna och dels för att utveckla vattenkraften långsiktigt. Vattenkraftens grunder Till en början får vi en utmärkt lektion i hur vattenkraften fungerar, hur den storskaliga huvudsakligen byggdes ut under 1950-, 60och 70-talen medan den småskaliga oftast har rötter många hundra år tillbaka, var de största vattenkraftverken finns, vilka som är de största vattenkraftägarna m m. Den viktigaste utsagan är att "Vattenkraften producerar mycket energi, men det är dess förmåga att säkerställa effekt i elsystemet som ger den en särställning." (s 7) Vattenkraftens förmåga att balansera konsumtion och produktion gäller i alla tidsperspektiv, från årsreglering över säsong-, vecko- och dygnsreglering ner till minut- och sekundreglering för att hålla frekvensen m m stabilt. Det påpekas att vattenkraftens dammar kan lagra 34 TWh, vilket motsvarar 700 miljoner elbilsbatterier. En annan central utsaga är att "Svensk vattenkraft har utvecklingspotential, och om den realiseras kan mer väderberoende kraft balanseras." I första hand vill rapporten utveckla befintliga kraftverk, både produktion och reglerförmåga. I dagens kraftverk skulle den storskaliga vattenkraften skulle kunna utöka effekten med 3 400 MW, den småskaliga med 1 000. Det är en ökning med över 25 %, det motsvarar drygt fyra stora kärnkraftsreaktorer. Men kommer den möjliga utbyggnaden att genomföras? Här behövs en samordning mellan de olika kraftverken – ofta med olika ägare – i ett vattendrag. För att den ska vara meningsfull krävs också att elnätet byggs ut. Till detta ska läggas den osäkerhet som skapas av myndigheternas sätt att hantera omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. Rapporten hävdar till och med att den nationella planen och omprövningarna riskerar att lägga en död hand över utvecklingen de kommande 20 åren. Trots att man kan få ändringstillstånd drar man sig för investeringar eftersom man inte vet utgången av omprövningen; man kanske inte ens får ha kvar damm och kraftverk. Diskussionen om biologisk mångfald förs på ett nyanserat och balanserat sätt. Ett politiskt ledarskap krävs för att avväga olika samhällsnyttor mot varandra. Åtgärder för att förbättra miljön måste ha en tydlig miljöeffekt och vara kostnadseffektiva. I det sammanhanget noteras den stora majoritet som vill bevara eller utveckla vattenkraften. I hela den första delen av rapporten behandlas den småskaliga vattenkraften på ett utmärkt sätt. Dess särskilda kvaliteter lyfts fram som att den producerar huvudsakligen under höglasttid utan att behöva stora magasin, att det mesta finns i södra Sverige med dess begränsade produktions- och överföringskapacitet, att den sedan århundraden är en del av natur- och kulturmiljön m m. Skillnaderna mot den storskaliga vattenkraften blir tydliga. Regelverket och dess tillämpning ett misslyckande I rapportens andra del understryker redan den första underrubriken, Politiskt ledarskap och kursändring, vad som krävs. "Målkonflikter är oundvikliga och politiska avvägningar nödvändiga. Trots många välmenande politiska beslut under senare år har inte vattenkraftens elproduktion kunnat värnas. Nu är situationen akut, och arbete med en rad myndigheter och en rad regelförändringar behöver samordnas." Efter detta följer till en början en genomgång av både det europeiska och det svenska regelverket. Det blir tydligt hur svenska myndigheter i stället för att utnyttja de möjligheter till avvägningar mellan olika samhällsintressen som finns i EU:s vattendirektiv ensidigt driver krav på miljöåtgärder, detta oavsett om de har någon biologisk nytta eller ej. Genomgången av konstruktionen och tillämpningen av det s k riktvärdet på en produktionsförlust om högst 1,5 TWh är skoningslös. För att följa upp utfallet av de miljöåtgärder som beslutas måste hela prövningstiden och samtliga prövningsgrupper tas med. De mindre vattendragen måste få individuella riktvärden. Svenskt Näringsliv vill även komplettera med ett utvecklingsmål för vattenkraften, som också ska innefatta mindre och medelstora kraftverk. Sedan fastslås att svenska myndigheter är oändligt mycket snålare med att klassificera vattenförekomster som kraftigt modifierade än vad vattendirektivet tillåter. Detta gör det möjligt för myndigheterna att driva krav SVENSK VATTENKRAFT #3 2023 21