Svensk Vattenkraft 1
gets naturliga fluktueringar försvinner vid utriv
ning. Under århundraden har fiskar, fåglar, däggdjur och växter etablerat och anpassat sig efter förhållande som kvarndammar skapat och utgör nu de artrikaste biotoperna. Det är mycket känsliga biotoper som kan dö ut helt om dammarnas vattenreservoarer säsongsvis torkar ut. Att så sker vittnar många tidigare åtgärder i dammiljöer om. I vattendrag som tidigare varit mycket fiskrika märktes en klar nedgång i fiskbeståndet först under senare delen av 1900-talet. Stendalsmöllan i Kägleån, närmast nedströms Benmöllan. Foto: Gunnar Olsson. Dammars betydelse vid klimatförändring Vi har väl inte kunnat undgå att uppmärksamma södra Europas extrema värmeböljor med påföljande skogs- och markbränder. Tiotusentals km2 skog förintas i lågorna. Uttorkningen av marken påskyndas när skogarnas skyddande lövverk är borta. Man försöker bygga dämmen och vallar i nästan uttorkade vattendrag för att tillvarata regnvattnet som periodvis faller i allt store mängder. De vattenreservoarer som skapas blir till stor hjälp vid brandbekämpning. På andra håll i världen faller oerhörda mängder regn så att byar och delar av städer och ibland deras innevånare sveps med i vattenmassorna. Även Sverige har på senare tiden drabbats av onormalt stora regnmängder. Vattenmassorna har bl.a. brutit genom och raserat väg-och järnvägsbankar, med olyckor som följd. Dämmen hade kunnat bromsa upp vattenmassorna och sprida ut dem på marker där det inte gjort någon skada. Jag är övertygad om att dessa fenomen är resultat av en pågående klimatförändring. Betydelsen av befintliga dammar ökar vid kommande väderförhållanden. Därför bör de inte rivas utan istället restaureras och, där det finns möjlighet, dammkrönen höjas till gagn för ökad vattenmängd i dammarna. Det skulle också höja grundvattennivåerna. Fiskvägarna skulle förses med utskov som går att stänga vid extrem torka. Våra myndigheter och olika organisationer tycks vara känslokalla för ovanstående väderfenomen. De arbetar i helt motsatt riktning och vill riva så många dammar som möjligt. Därför skrämmer mig uttryck som ”klimatanpassade lekområden även vid väldigt låga flöden” och ”restaurering av vattendrag”. Jag ser det som inlindade uttryck för ”riv alla dämmen”. Klarar känsliga dammbiotoper en utrivning? De våtmarker som bildas med vattendraVad har hänt under denna tid? Nästan all vattenverksamhet i våra vattendrag hade då avstannat. Ändå är det den som beskylls när det gäller fiskminskningen, speciellt minskningen av ål. Medicinan-vändning, och på senare tiden särskilt psykofarmaka, har ökat kraftigt. Reningsverken har inte försetts de steg som tar bort medicinrester. Dessa släpps orenade ut i vattendragen. Industriutsläppen i Östersjön och Västerhavet har ökat kraftigt. Sannolikt har den minskande uppvandringen av havsöring med detta att göra. Det är min förhoppning att kunskapsnivån på alla fronter är tillräckligt hög så att EU-medel används på rätt sätt utan att skada något annat. Det skulle säkert också förhindra en försämrad beredskapen inför kommande klimatförändringar. Gunnar Olsson, Ugerups mölla Skättilljunga mölla i Vramsån. Foto: Gunnar Olsson. SVENSK VATTENKRAFT #3 2023 9