1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Phia Moström 1177 Lindra hostan 1177 Tema: Gravid - Ett nytt liv på väg 1177 "Jag ser inte direkt fram emot förlossningen" 1177 Prata om din rädsla och oro 1177 Lina fick havandeskapsförgiftning och Hjalmar föddes med akut kejsarsnitt 1177 Aktuellt i vården 1177 Lars lever med schizofreni 1177 Så känner du igen kärlkramp 1177 Att vårda en närstående * An Å höriggest Var femte vuxen hjälper en närstående Sveriges anhöriga gör en stor, viktig insats. Drygt en miljon personer vårdar, hjälper eller stöttar regelbundet en närstående. Men ibland kan du som anhörig behöva eget stöd för att orka. text MARIA FRÖJDH illustration MOA HOFF D e flesta av oss kommer någon gång i livet att vårda och stötta en närstående. Det kan vara ett barn, en partner, en förälder eller kanske ett syskon. Ibland är det en granne eller vän. Nästan var femte vuxen person i Sverige hjälper regelbundet en närstående som är fysiskt eller psykiskt sjuk, äldre, har missbruks- och beroendeproblem eller en funktionsnedsättning. Barn och unga kan under uppväxten också ta ett stort ansvar för en förälder eller annan närstående. De anhöriga står för en betydande del av vården och omsorgen i Sverige. – Utan deras insatser skulle äldreomsorgen kollapsa, liksom stora delar av den övriga vården. De anhöriga utför till exempel majoriteten av all vård och omsorg till äldre, säger Lennart Magnusson, docent vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap på Linnéuniversitetet och seniorrådgivare på Nationellt kompetenscentrum anhöriga. En tredjedel av alla anhöriga hjälper en närstående varje dag. Ungefär 150 000 anhöriga har gått ner i arbetstid eller helt slutat arbeta för 22 att kunna ge omsorg, vilket ofta påverkar ekonomin. De anhörigas engagemang är stort och varierande. De kan göra allt från enklare ärenden till rent medicinska insatser. – De handlar, tvättar, hjälper till med hem och trädgård. De håller i vård- och myndighetskontakter, skjutsar och koordinerar. Några hjälper till med hygien och personlig omvårdnad, ger läkemedel och lägger om sår. – Framför allt uppmärksammar de hur de närstående mår och är ett känslomässigt stöd. Många ger tillsyn dygnet runt, men även om den närstående flyttar till ett annat boende fortsätter de att hjälpa. En del bidrar även ekonomiskt, säger Lennart Magnusson. Vilken brukar vara den största mata någon med ät- och sväljsvårigheter. Enligt patientlagen ska anhöriga ”De flesta tycker att det känns bra att ge omsorg åt en närstående – men inte alla.” ha möjlighet att få information och stöd av hälso- och sjukvården för att kunna hjälpa sin närstående. Du kan till exempel få följa med på läkarbesök, få besked om hälsotillstånd, undersökningar, behandlingar och möjligheten att få hjälpmedel. Du kan ibland få prata med kontaktsjuksköterskor och kuratorer, ensam och tillsammans med din närstående. Sedan 2022 finns en nationell anhörigstrategi. Syftet är bland annat att stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg. Om personen du hjälper är över 18 år är det han eller hon som bestämmer vem som ska få informationen. – För anhöriga, till exempel till utmaningen för anhöriga? – Att skaffa kunskap och strategier för att bemästra situationen. Om din partner kommer hem från sjukhuset efter en stroke behöver du veta vad du ska göra för att inte skada honom eller henne, alternativt dig själv. Samma sak om du till exempel ska personer med psykisk ohälsa, kan detta upplevas som ett stort problem. Ett råd är att föra diskussionen när personen i fråga mår relativt bra. Då finns en överenskommelse i grunden. Barn som är anhöriga har rätt till information, råd och stöd. Att ha nå1177 4 • 25 1177 Anne-Marie vårdade sin man: ”Gör saker för di g själv när möjlighet ges” 1177 TEMA GRAVID 1177 Träna hemma 1177 Alla nyfödda erbjuds läkemedel mot RS-virus 1177 Aktuellt i vården