Nöjesguiden 1
imposanta byggnaden har av elaka tungor kallats N
ationalfängelset, men vad kreti och pleti än tycker om arkitekturen är samlingen omfattande – i ett hörn trillar jag in i en Kandinskijutställning, längst upp hålls Skandinaviens första Mark Rothko-separatutställning. Dessutom har hela den permanenta samlingen från Norges museum för modern konst flyttats in här för några år sedan. VIKTIGAST AV ALLT är givetvis baren, som givetvis ligger på taket. Jag står där och dricker en mellanöl med utsikt över Oslofjorden när telefonen ringer. Det är Jörgen Lennartsson. –Ja… sms:et blev för långt så jag tänkte att det är lättast att jag ringer upp, säger han. VI HAR ALDRIG pratat med varandra innan, men Jörgen verkar inte alls ha någonting emot att hjälpa mig en bit på traven. Telefonsamtalet varar i en dryg halvtimme. Uppskattningsvis hinner jag ställa tre eller fyra frågor. Jörgen vill absolut inte att jag missar Holmenkollen. Jag tror att det är en skidbacke utanför centrala Oslo – Du kommer dit på 20 minuter med bil från Karl Johan. Så kan du åka upp i hopptornet där, det är en jävla utsikt därifrån. I NÄRHETEN AV Holmenkollen finns enligt Jörgen även ett mycket bra café. – Där har de grymma maränger. Stora så in i helvete. Riktigt jävla goa. Det är klassiska maränger där. VI KOMMER ÖVERENS om att jag ska gå och se FK Lyn spela fotboll mot Mjöndalen senare på kvällen. Matchen spelas i Baerum, en bit utanför stan. Jörgen jämför stadsdelen med Örgryte i Göteborg. – Det är jättetrevligt där, men många av spelarna i laget bor inte ens där. Jag skulle satsa på att åka ner till Akker brygga efteråt och käka nåt. Är det sol och varmt? Då kan du gå till en uteservering på Karl Johan sen. JAG FRÅGAR JÖRGEN hur han trivdes i Oslo. – Jag bodde tre år i Norge, fast när jag tränade Lilleström var det nästan lättare att åka tåg till Oslo än att ta bil. Det är jävligt dyrt att parkera. Så var det inte första gången jag var där, då var det som i Göteborg, men sen blev Miljöpartiet vågmästare. Tog bort parkeringsplatser och stängde av vägar. Man kan nästan inte köra i stan. Men jag trivdes, norrmän är ett extremt trevligt folk tycker jag. Northug är väl ingen man skickar julkort till men i övrigt är de jävligt trevliga. EFTER TELEFONSAMTALET ÄR jag lika utmattad som fullpumpad av sinnesintryck. Jag hoppar på en Voi och åker till SALT, kulturhuset där Teo är på dragfestival. På Fridas inrådan går vi till Operahusets tak, och sedan vidare till stadsdelen Grönland, öster om centralstationen. Här finns fruktaffärer och kebabstånd, på ett torg hålls en stödmanifestation för Palestina. Vi slår oss ned på ett ölcafé och käkar jordnötter. Teo berättar att han upptäckt något. – Världens godaste ost kommer från Norge. DET VISAR SIG handla om Nidelven blå, en blåmögelost. Jag frågar var den finns att köpa. Teo lägger tio minuter på att undersöka saken på sin telefon. Sedan visar han mig kartan. Osten finns i Trondheim. PÅ JÖRGEN LENNARTSSONS inrådan avstår jag från att följa med Teo på kvällens program på dragfestivalen, för att istället åka 15 tunnelbanestationer till Baerum stadion. Där ser jag FK Lyn möta Mjöndalen i den norska motsvarigheten till Superettan. Några tusen personer är på plats. De sjunger närmast konstant. Det är ett oerhört tryck. Jörgen Lennartsson har berättat att norrmännen är världens tredje mest fotbollsintresserade folk, efter brasilianare och portugiser. Mycket tyder på att han har rätt. I kioskerna säljs center, vatten och kaffe. Mjöndalen kvitterar i slutet. Matchen slutar 1-1. EFTER MATCHEN SITTER jag ensam på Oslos enda sunkbars uteservering. Ovanför mig dundrar tunnelbanetåg, utsikten består av en skåpbil. Jag vänder mig mot en stammis vid bordet intill och ber om att få låna en tändare. Han tittar inte ens upp från sin öl. Det går tio sekunder. Tjugo sekunder. Trettio. – Du får fråga honom om ”eld” istället, säger plötsligt stammisens kompis. JAG FRÅGAR EFTER eld. Tio sekunder går igen. Tjugo. Trettio. Fyrtio. Plötsligt tittar mannen upp. Han tar ut en halvrökt cigarett ur skjortans bröstficka, tänder den med viss möda och skickar en lång och irriterad blick mot sin hjälpsamme vän. – Det handlar inte om att jag inte förstår svenska. Men ni måste väl ha sett att jag var upptagen? Sedan sträcker han över tändaren till mig. Det var sant som Jörgen Lennartsson sade. Norrmännen är verkligen ett trevligt folk. DRICKA Parktheateret, Olaf Ryess plass 11 – Trevlig bar med utsikt över en park. Finns även en nattklubb i källaren. Bar Boca, Thorvald Meyers gate 30 – Goda cocktails och hyfsat rimliga ölpriser. Beskrivs återkommande som ”Oslos minsta bar”, men är ärligt talat inte särskilt liten utan snarare normalstor. Dattera til Hagen, Grönland 10 – Mysig innergårdsbar som även har klubb- och standupkvällar. Under Brua Bar, Grönland 2B – Ett sunkhak! Det enda vi hittade! Ligger precis intill Grönlands tunnelbanestation. Här kostar en öl nästan som i Sverige. ÄTA SALT, Langkaia 1 – Kulturhus med en massa foodtrucks och gigantisk uteservering. Goda dumplings, helt okej snacks och underbar miljö. Limone, Grönland 14 – Helt okej pasta och framförallt en makalöst intensiv stämning. Italienska 80-talshits spelas på högsta volym ur enorma högtalare som står riktade mot uteserveringen och gatan, och mellan servitörerna råder en ljuvlig Fawlty Towers-stämning. Frognesetern Restaurang och café, Holmenkollenveien 200 – Jag tror att det här är caféet vars maränger Jörgen Lennartsson ville tipsa om. Nordby shoppingcenter, E6, sväng av vid Nordbymotet – 110 butiker, 19 restauranger och Jimmiepriser på diesel. På pizzerian Just in time säljs Heineken direkt ur kylen hela dagen. I Norge stänger de den delen av mataffärerna redan vid sextiden. BO Clarion Hotel The Hub, Biskop Gunnerus gate 3 – Ett helt okej hotell som man absolut kan bo på. Plus för nära till både Grönland och Grünerlökka, minus för att man måste köra över 24 fotgängare för att få bilen till garaget. Anker Hostel, Storgata 53H – Här bodde Teo! Han bokade ett privatrum och fick en hel sovsal för sig själv. Något märklig doft i korridorerna. 60 NÖJESGUIDEN | NR 6, 2024