GLAS 1
Stefan Karlsson Bertrand Cazes Hur långt har vi k
ommit med cirkulärt tänk kring planglas? Elisabeth Flygt på Rise Glas har intervjuat kollegor om hur situationen kring återvinningen av planglas ser ut och hur nya EU-regler kan bidra till en ny modell för hur planglasåtervinning ska se ut i Sverige med lösningar på tekniska, ekonomiska, logistiska och samhälleliga problem. Tanken är att resultatet ska kunna användas för att starta ett självförsörjande system för planglasåtervinning. Joakim Länder Den 22 maj i år antog Europeiska rådet ett omfattande avfallsbeslut som innehåller nya regler för avfallshantering och fastställer rättsligt bindande mål för återvinning. Redan i december förra året välkomnade den europeiska branschorganisationen för planglassektorn, Glass for Europe, den då provisoriska överenskommelsen i ett pressmeddelande. — Planglas är fullt återvinningsbart till nya glasprodukter, men trots detta är återvinningsgraden låg i Europa. EUs politiker ger således ett tydligt stöd för en verkligt cirkulär ekonomi och planglasproducenterna är måna om att öka återanvändningen av byggnadsglas, sa Bertrand Cazes, generalsekreterare för Glass for Europe. Med det här nya avfallspaketet uppmanas alla relevanta ekonomiska aktörer, med stöd av offentliga myndigheter, att arbeta hand i hand för att utforma modeller som är både effektiva och ekonomiskt balanserade och det har gjorts och görs redan nu insatser för att få till stånd en cirkulär ekonomi runt byggnadsglas-avfall på olika sätt. Tuffa utmaningar Inom byggbranschen uppkommer avfall under hela byggkedjan: vid tillverkning av produkter, nybyggnation, renovering/omoch -tillbyggnad och under rivning. All återvinning eller återanvändning ställer stora krav på sortering, hantering och insamling om man ska få rätt kvalitet. Det bästa är att sortera där spill uppkommer, det vill säga på bygg-, ombyggnadseller rivningsplatsen. Hur väl sorteringen fungerar beror på flera faktorer. Eftersom det kostar mer att lämna ifrån sig osorterat avfall än sorterat är det ett incitament. Sam tidigt finns praktiska utmaningar att lösa som tidsbrist och begränsat utrymme för att förvara avfallsbehållare. Hantering av planglaset i Sverige idag I Sverige tillverkas inte något planglas, utan hit importeras glas från i första hand övriga Europa. När det gäller planglas, som mest används i fönster och fasader, är det viktigt att det blir samma nyans och kvalitet när man använder återvunnet material för att säkra kvaliteten. Därför använder planglastillverkare ofta bara sitt eget glasspill och eget glas från byggen. — När vi pratar om planglas i byggnader tänker vi både på fönster och fasadglas. Dessa kan vara ”förorenade” med laminat, fogmassa, luftföroreningar och funktionella beläggningar. De är vanligtvis sammanfogade med trä, stål, eller aluminiumprofiler, fogmassa och distansprofilmaterial i isolerglasenheterna. I gamla fönster användes fogmassa som innehöll PCB, vilket är giftigt och under en viss period användes även asbest. Det är viktigt att dessa tas om hand och hanteras på rätt sätt, säger Stefan Karlsson, forskare på RISE Glas. Idag går större delen av planglas efter användning till deponi. Det finns dock en viss kretsloppsfunktion där glaset går till Swede Glass United AB eller Scandinavian Glass Recycling. Scandinavian Glass Recycling (SGR) återvinner mest laminerat glas, men även planglas, totalt ca 3 000 ton per år. På SGR:s återvinningsanläggning separeras laminat (PVB) och metall i processen och går till återvinning. SGR krossar glaset tills det liknar sand och det används i sin tur som råvara vid glasullstillverkning hos Isover. Laminatet (PVB – Polyvinyl Butyral) tas emot av danska Shark Solutions där det renas och bearbetas och kan bli till laminat för säkerhetsglas. Det kan också användas som bindemedel i färg och exporteras då till hela världen. Swede Glass United (SGU) samlar in alla typer av planglas och fungerar som ett transportföretag av planglasavfall. Totalt får de in cirka 2 000 – 3 000 ton planglas per år från företag, kommuner och privatpersoner. Det är dyrare att lämna planglas på deponi än till SGU. Det finns därför ett ekonomiskt incitament för att lämna planglas till återvinning. Asbest i gammalt fönsterkitt Asbest blev förbjudet att använda i Sverige år 1982, då det framkommit att det är stora hälsorisker med asbestfibrer i luft. Bundna i materialet utgör de emellertid inga hälsorisker. > GLAS 3.2018 / miljö / 51