GLAS 1
Till växthus kan planglas återanvändas direkt. Åt
ervinning av trasigt glas. Anders Widing nadsmaterial som kan användas när man bygger vägar. Det skulle också kunna användas i en annan typ av skumglas som heter Foamglas. Till skillnad från Hasopor gör tillverkningsprocessen för Foamglas att man kan tillverka stora skumglasblock som kan sågas till för att tillverka olika isoleringsprodukter. En av begränsningarna för skumglastillverkarna idag är just tillgången på råvara. > sig hanteringen åt mellan olika kommuner och man vet inte hur stor andel som hamnar på deponi. Glaset skulle också kunna återanvändas i mineralull eller som konstglas. Det senare såg vi exempel på då Ryds Bilglas tog fram skålen Oändlighet i återvunnet bilglas som producerades i en begränsad upplaga på Kosta glasbruk, med design av glaskonstnären Erika Lagerbielke. Växthus är ett annat område där planglas direkt skulle kunna återanvändas då odlare ofta är i behov av billiga material för konstruktionen. Kanske skulle man kunna samordna och utnyttja fönstertillverkarnas märkning av glas så att man lätt skulle kunna sortera glaset för återvinning till olika typer av produkter. Många bäckar små … borde bli en stor älv Generellt är insamling, logistik och förmedling av planglas komplicerat och enskilda avtal med kommuner, avfallsföretag och glasmästerier är avgörande för att det ska fungera. Lösningen skulle kunna vara att branschen går ihop på samma sätt som förpackningsindustrin gjort i Svensk Glasåtervinning (SGÅ) eller jobbar med den Norska modellen för PCB-rutor. Idag skiljer En modell för planglasåtervinning i Sverige tas fram Återvunnet bilglas blir konst, här i form av skålen ”Oändlighet” formgiven och tillverkad av glaskonstnären Erika Lagerbielke. I somras startade det två-åriga projektet ”Ökad cirkulär användning av planglas”. — Målet är att ta fram en modell för hur planglasåtervinning ska se ut i Sverige med de tekniska, ekonomiska, logistiska och samhälleliga problem som finns identifierade och lösta. Tanken är att resultatet ska kunna användas för att starta ett självförsörjande system för planglasåtervinning. Eller så skulle man kunna använda resultatet för att visa på vilka kostnader som måste bäras och identifiera var det är lämpligast att lägga dessa kostnader och vad som behöver ändras för att systemet ska fungera, berättar Anders Widing, RISE Glas projektledare för projektet ”Ökad cirkulär användning av planglas”. / GLAS 3.2018 / miljö / 55 — Jag har studerat SCB:s statistik över import och export av glas för att försöka få ett grepp om hur mycket glas vi hanterar per år i Sverige och vilka strömmar som finns. Det visade sig att vi hade ett nettotillskott av 148 000 ton planglas 2016, berättar Lina Grund Bäck, forskare på RISE Glas. — Dessutom kan man uppskatta att det kommer in mellan 11 000 och 40 000 ton glas från renoveringar och rivningar av byggnader till Sveriges återvinningscentraler – men det är svårt att veta, det är grova uppskattningar utifrån de fåtal källor som finns.