GLAS 1
Lina Grund Bäck Glasull Kurs i asbesthantering. F
oamglas Under de senaste åren har det framkommit att det har använts asbest i fönsterkitt som är äldre än 1982. Glasbranschföreningen har samlat in statistik från medlemsföretagen angående förekomsten av asbest i fönsterkitt. Provresultaten från ca 1 000 kittanalyser visar att cirka 15 procent av dessa innehåller asbest. — Glasbranschföreningen arbetar med branschens arbetsmiljöfrågor tillsammans med Byggnads i Glasbranschens Centrala Arbetsmiljöråd. Under 2017 utbildade vi 150 anställda hos medlemsföretagen, så att dessa ska kunna söka tillstånd för att arbeta med asbesthaltiga kitter i fönsterbågar, säger Joakim Länder, projektledare på Glasbranschföreningen. Isolerrutor i Sverige och Norge I Sverige är det fastighetsägarnas ansvar att kontrollera isolerglas och märka dem om de innehåller PCB. Det finns regler och rekommendationer för hur man märker, demonterar och transporterar dem för destruktion. Fortum Waste Solution i Kumla och AB Fogspecialisten i Västra Frölunda har tillstånd att behandla farligt avfall i form av isolerglasrutor. Glaset lämnas till återvinning och PCB:n går till destruktion. I Norge finns ett system för insamling och destruktion av PCB-rutor som hanteras av Ruteretur AS och ägs av branschorganisationerna Glass og Fasadeforeningen, Norsk Eiendom, Norges bygg- og eiendomsforening, Virke – Hovedorganisationen och Norsk trevare. En miljöavgift på nio norska kronor per isolerfönster läggs på 52 GLAS 3.2018 / miljö / > priset till konsumenten. Det finns ungefär 400 insamlingsställen utspridda över landet. Alla PCB-rutor fraktas till Norsk Gjenvinnings behandlingsanläggning i Fredrikstad där glaset skärs ut med vattenskärning före det krossas. I Norge beskrivs även klorparaffiner som farligt avfall. Det användes som ersättare till PCB i fogmassor på 1980-talet, och man har regler för hur dessa hanteras. Ruteretur AS tog 2016 emot ca 40 000 PCB-rutor 80 000 rutor med klorparaffiner och antalet ökar. I Sverige finns det inga krav på hur fönster med klorparaffiner hanteras. När det gäller planglas från fönster så sker idag inte mycket återvinning i Norge, även om det behövs som råvara till glasull, så Norsk Gjenvinning (NG) och Glass- og Fasadeforeningens (GF) medlemmar har startat ett projekt där man vill komma fram till ett lätthanterligt retursystem. Det betyder att Norge har samma situation som Sverige när det gäller nuvarande hantering, det går på deponi alternativt förbränns med träkarmar. — Det finns all anledning att påbörja ett samarbete med Norge för att nå gemensamma mål när det gäller utökad återvinning av framförallt planglas, konstaterar Lina Grund Bäck, RISE Glas. Vad skulle återvunnet planglas kunna användas till? Återvunnet planglas av lägre kvalitet kan gå till skumglasproduktion. Den enda svenska tillverkaren Hasopor, producerar ett lättfyll> Norsk Gjenvinning (NG).