GLAS 1
Karakteristiskt sprickmönster för härdat glas, äv
en kallat säkerhetsglas. nickelsulfidpartiklar. Man är dock inte säker på om det är enda källan till nickel. Förbättrade optiska kvalitetssystem i > floatprocessen skulle kunna sortera bort glas med defekter och även större nickelsulfidpartiklar. De mindre partiklarna är dock fortfarande för små för att kunna upptäckas. Det gör att glastillverkarna i dagsläget inte kan garantera att glasen är fria ifrån nickelsulfidpartiklar. Kvalitetssystemen utvecklas dock kontinuerligt i takt med den pågående digitaliseringen av tillverkningsoch processindustrin. Det finns en standardiserad metod, kalllad Heat-Soak Test (HST), som på ett förstörande sätt sorterar bort glas med nickelsulfidpartiklar. Metoden finns, trots kritik, kvar och har under åren blivit allt bättre. Det finns dock inga krav på att metoden måste användas för härdade glas. Metoden är relativt dyr och har historiskt inte ansetts ge tillförlitlig utsortering, vilket har medfört att den inte används i så stor utsträckning. De kontinuerliga kvalitetsförbättringar som genomförts i planglasbranschen har samtidigt gjort att problemet med spontangranulering är ovanligt men det händer trots allt. I vissa partier kan problemet med nickelsulfid få stort genomslag om ett förorenat råmaterialparti slunkit igenom till glasproduktionen. Planglasindustrin har genom åren försökt att förebygga spontangranulering för att reducera risker och kostnader genom en rad olika åtgärder. 56 GLAS 4.2017 / teknik / Generellt finns det tre kriterier för en lämplig och effektiv metod. Den ska vara: • kostnadseffektiv, • förhindra att kostnader uppstår för ersättning av härdade glas vid spontangranulering (oftast den största kostnaden) och • förhindra skador på personer som råkar vara i närheten om ett glas går sönder. Än så länge har det inte utvecklats någon lösning som uppfyller samtliga krav och därför är fortfarande alternativa metoder av intresse för industrin. Laminering framhålls ibland som ett alternativ. Det hjälper till att hålla glaset på plats om det går sönder och eliminerar i stort sett risken för personskador. Nackdelar kan vara att laminering ökar vikten, är dyrare än härdat, inte lämpar sig i fuktigt klimat och inte heller uppfyller kriteriet med att eliminera kostnaderna för att byta ut glas om det skulle spontangranulera. Det har framförts en rad olika förslag på hur man skulle kunna sortera glas med nickelsulfidinneslutningar på oförstörande sätt, bland annat genom att använda laser, ljus eller ultraljud. Man skulle också kunna kombinera den oförstörande sorteringen av glas med kvalitetskontroll av tryckspänningar i glas. Flera sorteringsmetoder går att automatisera men kräver relativt dyr utrustning och är än så länge inte mogna att användas i industrin. I samband med att nya glassammansättningar, för till exempel displayglas, har blivit vanligare finns ett annat alternativ – att standardisera glassammansättningen för härdat glas. Nickelsulfidinneslutningar kan lösa upp sig i glassmältan men det tar lång tid. Genom att tillsätta ett oxidationsmedel i glasreceptet eller på annat sätt justera det kan man öka lösningshastigheten för nickelsulfid. Andra glastyper som härdas, som borosilikatglas eller aluminiumsilikatglas, spontangranulerar inte. Detta visar på möjligheten att utveckla en glassammansättning som lämpar sig för termiskt härdat glas, precis som man utvecklat glassammansättningar som lämpar sig för kemiskt härdat glas (som är en annan härdningsmetod). Den glassammansättning som används i de allra flesta planglas idag är så kallade sodaglas som framförallt optimerats för floatprocessen och ett lågt pris, inte för att optimera egenskaper i förhållande till vad som är ekonomiskt försvarbart. Forskare arbetar med att utveckla och optimera glasrecept som passar olika processer och tillämpningar men det upp till industrin hur snabbt utvecklingen och implementeringen ska gå. / Fotnot: Artikeln baserar sig på en rapport från Smart Housing Småland-förstudien ”Spontangranulering av härdade glas”.