Dagens Transport & Logistik 1
AKTUELLT Regeringen: Bygg Norrbotniabanan hela vä
gen Infrastrukturminister Tomas Eneroth uppger att en byggstart ska finnas med för sträckan Skellefteå-Luleå i den nationella planen för infrastrukturen. Trafikverket arbetar på ett förslag till plan som regeringen ska ta beslut om i vår. I det mest optimistiska scenariot skulle en byggstart kunna ske 2026, säger Eneroth. Han tillägger att det skulle göra det möjligt att göra klart hela sträckan, 27 mil, från Umeå till Luleå någon gång under senare delen av 2030-talet, det vill säga inom 20 år från nu. På torsdagen tar regeringen beslutet om uppdraget till Trafikverket. Trafikverket får nu i uppdrag att planera sträckan Skellefteå–Luleå, med syfte att möjliggöra för en byggstart av sträckan inom ramen för kommande infrastrukturplanen, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på en pressträff. Bygget av den första delsträckan mellan Umeå och Skellefteå, Umeå–Dåva inleddes 2018. Men det har inte funnits klara papper om finansieringen av andra halvan från Skellefteå till Luleå. Pengar finns TT: Finns det nu pengar till hela sträckan? - Ja, vi har sett till att skjuta till pengar så att det finns för hela sträckan, säger infrastrukturministern. Men det finns saker som kan gå snett och kan påverka tid och kostnad. Överklaganden eller att planeringen inte går som man tänkt med till exempel behov av tunnlar kan krascha tidsplanen. Stefan Jerrevång/ TT: På en pressträff i regeringskansliet meddelade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) att regeringen ska finansiera hela den sedan länge planerade Norrbotniabanan. Sträckorna mellan Umeå och Skellefteå och mellan Skellefteå och Luleå är ungefär lika långa, runt 13 mil. Intresseorganisationen Norrbotniabanegruppen som inkluderar flera kommuner, regionerna Västerbotten och Norrbotten och många företag, har väntat på ett besked. Plan klar 2022 Det som är viktigt är att Trafikverket får i uppdrag att påbörja arbetet med planeringen direkt, inte vänta ett år, säger Elisabeth Sinclair, projektledare för intresseorganisationen. Om beskedet hade dröjt hade det funnits risk att personer som är viktiga för det fortsatta arbetet hade slutat, bedömer hon. Och det här ger kommuner och regioner råg i ryggen att fortsätta med sin planering, säger Elisabeth Sinclair. Även när regeringen i våras lade fram sin infrastrukturproposition sade Tomas Eneroth, som är infrastrukturminister också i statsminister Stefan Löfvens (S) senaste regering, att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet. En följd blir också att banan som helhet ska finnas med i den nationella planen för infrastruktur för perioden 2022–2033. Energibolagen kommer att producera Tysklands första turkosa vätgas Av Markku Björkman Wintershall Dea och VNG siktar på att producera turkosvätgas med hjälp av naturgas år 2023. Genom en så kallad termisk metanpyrolysprocess kommer naturgasen att delas upp i vätgas och fast kol, som kan användas som energikälla respektive råvara i industrin. Det är målet med ett samarbetsavtal mellan olje- och gasföretaget Wintershall Dea och gaskoncernen VNG. Lagras i fast form Båda företagen har nyligen investerat i den brittiska uppstarten Hiiroc, som använder den termiska metanpyrolysprocessen för att producera det som mer vanTurkosvätgas skapas när naturgas bryts ner med hjälp av metanpyrolys till vätgas och fast kol. CO2 genereras inte direkt; istället används naturgas, som är relativt svår att få tag på, som råvara. Foto: Pawel Czerwinski. ligtvis kallas turkosvätgas. Till skillnad från blåa vätgasen, som också produceras med fossila bränslen, lagras kolet inte under jorden under produktionen av turkost vatten, utan i fast form. Då kan den till exempel användas för väg- och byggnation. DAGENS TRANSPORT & LOGISIK NR 4 • 2021 41