Bumsen 1
ranten. Efter maten blev det en stilla promenad t
illbaka till hotellet genom en ödslig men vacker stad. Frukost på hotellet och sedan iväg till Sachsenring för att se på träningsåken inför morgondagens race. Framme i Hohenstein-Ernstthal var det köer med motorcyklar in mot Sachsenring. Att hitta parkering var lika lätt som att hitta en oskuld på BB. Ibland skall man ha tur. 100 meter från entrén står en tjej och viftar med en parkeringsskylt. Vi åker fram till henne och mycket riktigt kan vi parkera där. Det är en familj som bor granne med racerbanan och ser en chans att tjäna en hacka genom att använda hela sin tomt som mc-parkering. Inne i trädgården lyckades de pressa in ungefär 5060 hojar. Deras uterum förvandlades till en gigantisk förvaringsplats för Mc-kläder, hjälmar, stövlar, handskar och väskor. Frågade om det var några problem att lägga grejorna här. Fick till svar att under alla dessa år har han aldrig hört en enda gång att något har försvunnit. Mc-folk kan man lita på. Fem minuters promenad till ingången där tysk effektivitet visade upp sig när tusentals 22 BUMSEN 3 – 2015 besökare skulle slussas in igenom grindarna. Inne på området var det som Kiviks marknad fast det handlade bara om Mc, mat och öl. En svårslagen kombination. På väg till vår läktare insåg vi hur stort området är. Mäkta imponerande! Uppe på läktarplats hade vi kanonfin utsikt över en lång härlig kurva. Träningsåken var i full gång och vi fick en försmak av morgondagens batalj. Gula öronproppar för 35 kr/st visade sig vara en god investering. Ljudet från 10 000 rpm på vevaxeln och ljuddämpare som skulle få Svensk Bilprovning att se rött skar genom märg och ben när cyklarna passerade i 200 km/h. Mina vänner som nogsamt följer MotoGP hela året analyserade och lusläste programmet för att kunna syna styrkor och svagheter hos toppåkarna. Jag käkade Snickers, drack öl och förundrades över hur man i en kurva kan hänga utanför en motorcykel i 150 knyck med bara ett ben från fot till knä och en halv arm som syns från andra sidan samtidigt som de nästan knuffar varandra genom kurvan. Det är då Bumsen 3-15M.indd 22 2015-06-09 23.16 Plötsligt var Greiz åter lika öde som Sista sträckan hem blev även här på småvägar som var lika njutbara som dagen innan och alla andra dagar. I mängder med matstånd dignade den ena läckra maträtten efter den andra och det doftade ljuvligt vart man än vände näsan. Vi beställde och åt som utsvultna hästar på en havreåker. Husägaren var rutinerad och hade sågat upp lagom stora träbitar att ha under sidostödet till alla som skulle parkera på det mjuka underlaget. Denne man är uppenbarligen inte p Ett hus som misskötts under de Det var fullpackat på alla men humöret var på topp. Väl framme vid ”Landhotel Wieseneck” parkerade vi på rad. Både Jonas och Mikael såg nöjda ut att vara framme.