Dagens Transport & Logistik 1
Elvägar debatterades häftigt och sågades av Volvo
, som menade att få lastfordon kommer att kunna utnyttja den dyra infrastrukturen. turnaround på flygplatserna. Det ska helst gå fort. Flygplanen behöver ladda med megawatteffekter och ännu finns ingen sådan infrastruktur utbyggd, men Arlanda håller på med en plats med MCS-laddning (se faktaruta). Höga eleffekter drar med sig elektromagnetiska störningar och på en flygplats finns hårda krav på EMI/ EMC från elutrustning, eftersom man har känslig radiokommunikation som inte får störas. Arlanda jobbar på saken. Volvo visade mängder av blänkande ellastbilar och arbetsfordon, traktorgrävare etc. á avses kunna ta två passagerare och flyga fram i 450 kilometer i timmen. Elflyget vädrar morgonluft Detta leder oss in på elflyget. Elflyg utvecklas redan av Heart Aerospace i Göteborg. År 2030 tänks allt inrikesflyg ha blivit fossilfritt och 2045 ska allt flyg som lyfter från svenska flygplatser vara det. Elflyg kommer att ge mindre buller, men problemet är som vanligt 38 batterierna. Som det ser ut nu, är batterierna inte tillräckligt kraftfulla och allt för tunga för att kunna driva annat än kortdistansflyg, som till exempel Stockholm–Visby. Vill man flyga fossilfritt ned i Europa, är man hänvisad till vätgasdrivna flygplan. Vill man flyga till USA är det hållbart flygfotogen som kommer att fortsätta gälla fram till år 2050. Nästa problem är laddningen, sk Men elvägar, då? Principen för en elväg är att man kan ladda batterierna under färd, från sändarspolar i vägen. Allt eftersom det specialutrustade fordonet rör sig utmed elvägen, förhandlar markutrustningen med mottagaren i fordonet och skickar iväg mega wattpulser på en bärvåg på 85 kilohertz. Verkningsgraden i överföringen kan uppgå till mellan 85-90 procent, om fordonet kör mitt över sändarspolarna. Problemet är att en kilometer elväg kostar 30 miljoner kronor DAGENS TRANSPORT & LOGISTIK nr 6 2023