Vårdguiden

Vårdguiden Chefredaktören Vårdguiden Innehåll Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Inspiratören Vårdguiden Fånga dagsljuset! Vårdguiden Vårdguiden "Att det kunde vara hjärtinfarkt föll m ig aldrig in" Vårdguiden Infarkt, kramp, svikt och stopp tema * Hjärthälsa Hjärtinfarkt beror oftast på at t en blodpropp täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera som det brukar. Det leder till att hjärtmuskeln skadas. Hjärtinfarkt kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus. – Vanliga symtom är bröstsmärtor eller tryck över bröstet. En del kan bli kallsvettiga och illamående. Runt hälften av alla som får en hjärtinfarkt har inte haft några tidigare kända symtom eller problem med hjärtat, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar. Om du misstänker hjärtinfarkt, ring 112. Då tas ett EKG, ofta redan i ambulansen. EKG mäter hjärtats elektriska aktivitet och visar om det finns störningar i hjärtat. – Visar det tecken på hjärtinfarkt Du kan även behöva någon form av kranskärlsbehandling. En ballongvidgning av kranskärlen är ett vanligt ingrepp som görs under lokalbedövning. Ofta läggs även ett metallnät som kallas stent in i kranskärlet för att fortsätta hålla det vidgat. Ballongvidgning görs ofta direkt i samband med kranskärlsröntgen. Ibland kan det bli aktuellt med Infarkt, kramp, svikt och stopp görs en så kallad ballongvidgning av kranskärlen så att blodet kan passera som det ska. Ofta får du åka hem redan dagen därpå. Det finns numera även ett test där man med ett enkelt blodprov kan ta reda på om det finns en pågående hjärtinfarkt, säger Mårten Rosenqvist. Kärlkramp är en tillfällig nedsättning av blodflödet i hjärtats kranskärl som orsakas av åderförfettning. Hjärtat får inte tillräckligt med syre, vilket du kan märka vid fysisk ansträngning. Kärlkramp ger en övergående bröstsmärta men ingen bestående hjärtmuskelskada. Symtomen på kärlkramp kan likna dem vid hjärtinfarkt: smärta eller tryck i bröstet och ibland andfåddhet. Rökning och höga blodfetter är de två största enskilda riskfaktorerna. Kärlkramp kan minska din fysiska prestationsförmåga, men de flesta kan leva ungefär som vanligt. Kärlkramp är dubbelt så vanligt hos medelålders män som hos medelålders kvinnor. En förklaring är att hormonet östrogen, som finns i högre koncentration hos kvinnor, har en skyddande effekt. I samband med klimakteriet sjunker nivåerna av östrogen och då ökar risken för kärlkramp hos kvinnor. Kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt och ska därför behandlas. Läkemedel vid kärlkramp minskar påfrestningarna på hjärtat och ökar blodflödet i kranskärlen. De kan också lindra smärta, andfåddhet och trötthet. 12 kranskärlsoperation, så kallad bypass-operation. Operationen innebär att blodet leds förbi förträngningen i kranskärlen. Hjärtsvikt är en folksjukdom som cirka 250 000 personer i Sverige lever med. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa så mycket blod som kroppen behöver. Det kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad eller att hjärtmuskeln inte kan slappna av som den ska. Kärlkramp, högt blodtryck, diabetes och hjärtinfarkt är vanliga orsaker till hjärtsvikt. Hjärtsvikt blir vanligare ju äldre man blir men har också blivit vanligare bland yngre, framför allt hos personer med kraftig övervikt. En ultraljudsundersökning kan visa om du har hjärtsvikt. Behandlingen är alltid läkemedel, men ibland behövs även andra behandlingar, som kranskärls operation eller ballongvidgning. Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat oväntat och plötsligt slutar att pumpa blod. Den som drabbas förlorar medvetandet och dör inom några minuter om hen inte får snabb behandling med hjärt-lungräddning. De flesta fall av plötsligt hjärtstopp beror på hjärtsjukdom, främst kranskärlssjukdomar, till exempel en pågående hjärtinfarkt. MER INFORMATION  1177.sehjartinfarkt  1177.sehjartsvikt  1177.sekarlkramp w+ Sök vård ing genast 112 om du eller någon annan har något eller några av följande smtom • En tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över. • En oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på. • Har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag. • Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut. 1177 vårdguiden 4 • 20 Vårdguiden Evelina lever med hjärtsvikt Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Vårdguiden Rehabilitering efter covid-19 Vårdguiden Barnsäkra ditt hem Vårdguiden Posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD) Vårdguiden Aktuellt i vården