Vårdguiden

Vårdguiden Chefredaktören Vårdguiden Innehåll Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Inspiratören Vårdguiden Fånga dagsljuset! Vårdguiden Vårdguiden "Att det kunde vara hjärtinfarkt föll m ig aldrig in" Vårdguiden Infarkt, kramp, svikt och stopp Vårdguiden Evelina lever med hjärtsvikt Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Vårdguiden Rehabilitering efter covid-19 Vårdguiden Barnsäkra ditt hem Vårdguiden Posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD) LEVELSER I REPRIS Efter en traumatisk händelse ka n det vara svårt att må bra igen. – En traumatisk händelse kan till exempel vara en bilolycka, en svår förlossning, krig, våld eller sexuella övergrepp. Det kan också vara svåra upplevelser under coronapandemin, till exempel i samband med intensivvård – både för patienter och sjukvårdspersonal. Det handlar med andra ord om allvarliga, våldsamma eller livshotande situationer, säger Emily Holmes, professor i psykologi vid Uppsala universitet. Personer som själva har utsatts för, eller bevittnat, en traumatisk händelse kan efteråt få besvär som mardrömmar, sömn- och koncentrationssvårigheter, ångest eller oro. Det är Ungefär en av fyra vuxna utvecklar ptsd efter en eller flera traumatiska händelser. Risken varierar mellan olika typer av händelser och är extra stor efter våldtäkt och tortyr, då varannan person får ptsd. – Varför en händelse leder till ptsd hos vissa, men inte andra, har vi inte tillräcklig kunskap om. Men vi vet att de som varit med om flera traumatiska händelser har större risk, och att de som har mycket symtom tidigt efter händelsen oftare utvecklar ptsd än andra. Att leva med PTSD kan vara mycket svårt. Mardrömmarna och de påträngande minnena av händelsen, även kallade flashbacks, gör det svårt att slappna av eller tänka på något annat. De kan skapa ångest, ilska, skam eller skuld. En flashback kan utlösas av en också vanligt att återuppleva händelsen i form av inre bilder eller andra sinnesintryck. – Även att bli hotad eller uppleva att det finns en risk för att drabbas av en traumatisk händelse kan ge de här sym tomen. Det beror på att hjärnan inte efteråt kan korrigera att händelsen faktiskt inte inträffade, säger Emily Holmes. Symtomen kommer ofta direkt. För många klingar de av och försvinner av sig själv, för andra finns de kvar. Är symtomen kvar en månad eller mer kan personen efter utredning och undersökning få diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, eller ptsd efter engelskans posttraumatic stress disorder. 1177 vårdguiden 4 • 20 situation eller något annat som påminner om händelsen. Ofta består den av visuella bilder, men den kan också innehålla ljud eller andra sinnes intryck. Ibland kan den vara så verk lig att det känns som att vara med om den skrämmande händelsen igen. – Att säga ”Du behöver inte vara rädd,” till en person som har ptsd hjälper inte, eftersom det är hjärnan som reagerar automatiskt. Emily Holmes ger ett exempel: – Säg att du har varit med om en olycka med en röd bil. Då är det röda bilar som påminner dig om händelsen och som utlöser påträngande minnen av olyckan. Sedan sprider sig reaktionen och du upplever samma sak när du ser en röd tröja, och så vidare. – Det är hjärnan som försöker varna dig så att du inte ska vara med om en olycka igen. Den reagerar blixtsnabbt, och på ett sätt som inte alltid verkar logiskt. Många med ptsd frågar sig vad som är fel, men det är så här våra hjärnor fungerar. Det är en naturlig reaktion på en extrem händelse, säger hon. Vid PTSD är det vanligt att försöka undvika tankar, situationer, personer eller föremål som utlöser de påträngande minnena, så kallade triggerstimuli. Undvikandet kan leda till att många isolerar sig. Det är också vanligt att personer med ptsd känner sig spända, lättirriterade, nedstämda eller likgiltiga. En del har svårt att sova och att koncentrera sig, andra får självmordstankar. Minnesförlust kring tiden för den skrämmande händelsen förekommer också, liksom kroppsliga besvär som huvudvärk, magsmärta, hjärtklappning, yrsel och högt blodtryck. Utan behandling kan symtomen finnas kvar under många år och risken för annan psykisk ohälsa ökar. Personer med ptsd har oftare depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom och beroendeproblem än andra. Sök därför vård om du har upplevt en eller flera traumatiska händelser och inte mår bra. Emily Holmes poängterar att det är viktigt att behandlingen vid ptsd är evidensbaserad, med andra ord bygger på det bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlaget (läs mer på nästa sida). – Det finns bra behandling att få och goda chanser att bli av med besvären. Det är aldrig försent att söka hjälp, även om du har haft symtom under flera år, säger hon. MER INFORMATION 1177.se/ptsd 29 Vårdguiden Aktuellt i vården