Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Fånga dagsljuset!
Vårdguiden
text ANNA RITTER foto SUSANNE WALSTRÖM S jukdomar
i hjärta och kärl är mycket vanliga i västvärlden. De är också den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Men det finns ändå mycket att glädjas åt när det gäller hjärthälsan i vårt land. Till exempel har dödligheten i hjärtinfarkt halverats de senaste 20 åren. Det är tack vare medicinska framsteg, bättre ingrepp och behandlingar, men också att färre röker och att fler har kunskap om hälsosamma levnadsvanor och tidiga varningstecken. – Det är ganska få med utvecklad hjärt infarkt som kommer in till sjuk husen i dag. Vid snabb behandling går det ofta att helt undvika hjärtinfarkt, säger Mårten Rosenqvist, professor i hjärtsjukdomar och överläkare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. Positivt är också att vi i dag vet vilka faktorer som påverkar hjärthälsan, och vad vi själva kan göra åt dem. Om du vet att du har en ärftlighet för hjärt- kärl - sjukdomar har du särskilt mycket att vinna på att försöka åtgärda övriga riskfaktorer. Är det svårt att göra förändringar på egen hand finns hjälp att få hos sjukvården. – Det kan vara värdefullt att få stöd från en erfaren sjuksköterska eller läkare. Prata med din vårdcentral, säger Mai-Lis Hellénius, överläkare och professor i kar diovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Här är några sätt att minska risken för vanliga sjukdomar i hjärtat: Kontrollera blodtrycket. Högt blodtryck är en stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar och något som ungefär en tredjedel av alla vuxna i Sverige har. Orsakerna kan vara många och påverkas av både arv och levnadsvanor. Det är vanligt att inte känna någonting alls, men ibland kan du få symtom som lätt huvudvärk och trötthet. Alla vuxna bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Det gäller särskilt efter 50 års ålder eller om du har nära släktingar som haft högt blodtryck. Även övervikt ökar risken. Du kan få hjälp att mäta blodtrycket på en vårdcentral eller på vissa apotek. Du kan vanligtvis sänka blodtrycket med fysisk aktivitet, men oftast krävs även läkemedelsbehandling. Det är viktigt att ta läkemedlen enligt förskrivningen. – Eftersom många inte har symtom av sitt höga blodtryck är det vanligt att slarva med medicineringen, säger Mårten Rosenqvist. Håll koll på blodfetterna. Höga halter av blodfetter ger oftast inga symtom eller besvär. På lång sikt ökar igentäppning av blodkärlen risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl. Därför är det bra för alla vuxna att mäta sina blodfetter då och då. Det görs med ett enkelt blodprov. Grunden i behandlingen är att se över vilka levnadsvanor som kan förändras. Ibland behövs även läkemedelsbehandling. Sluta röka. Även om du redan har en hjärt- kärlsjukdom finns stora hälsovinster med att sluta röka. Sköt din diabetes. Håll god kontroll på din sjukdom om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Två av tre som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen. Risken för kärlkramp ökar också om du har diabetes. Var fysiskt aktiv. En daglig rask promenad på 30 minuter är bra motion och minskar risken för kranskärlssjukdom. – Redan lätt fysisk aktivitet har skyddande effekter och minskar risken för att insjukna eller avlida i hjärt-kärlsjukdom. Fysisk aktivitet har en skyddande effekt även hos personer med övriga riskfaktorer som övervikt och högt blodtryck, säger Mai-Lis Hellénius. Se över dina matvanor. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom. En bra början är att äta minst 500 gram om dagen av grönsaker, frukt och bär. NS MOTOR 1177 vårdguiden 4 • 20 9
Vårdguiden "Att det kunde vara hjärtinfarkt föll m
ig aldrig in"
Vårdguiden Infarkt, kramp, svikt och stopp
Vårdguiden Evelina lever med hjärtsvikt
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden
Vårdguiden Rehabilitering efter covid-19
Vårdguiden Barnsäkra ditt hem
Vårdguiden Posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD)
Vårdguiden Aktuellt i vården