Vårdguiden

Vårdguiden Chefredaktören Vårdguiden Innehåll Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden Inspiratören Vårdguiden Fånga dagsljuset! Vårdguiden Vårdguiden "Att det kunde vara hjärtinfarkt föll m ig aldrig in" Vårdguiden Infarkt, kramp, svikt och stopp Vårdguiden Evelina lever med hjärtsvikt Vårdguiden Aktuellt i vården Vårdguiden * nflammerae tarmr S + Sök vård Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att u ar nflamme rae tarmr r et stängt kan du vänta till nta a Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och känner  lt u r et stängt, sök vård på en autmttann Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma mtm 18 å länge magen och tarmarna fungerar bra tänker vi inte så mycket på att vi har dem. Men när de krånglar eller gör ont blir vi desto mer påminda. En orsak till magont är inflammerade tarmfickor, divertikulit. Tarmfickor bildas när det uppstår ett ökat tryck i tjocktarmen. Det gör det oftast i samband med förstoppning. Det ökade trycket på tarmens väggar gör att muskellagren ger efter och slemhinnan bildar små fickor mellan tarmens muskellager. Oftast sitter fickorna i tjocktarmens nedre del, till vänster i magen. Tarmfickor är vanligare i västvärlden än i andra delar av världen. Det beror främst på att maten vi äter innehåller för lite fibrer och på att vi rör på oss för lite. Något som tarmen ogillar. Tarmfickor blir även vanligare i takt med att vi blir äldre. Före 40 års ålder är det relativt ovanligt, men en tredjedel av dem som är över 60 år och två tredjedelar av dem som är över 80 år har tarmfickor. Det hänger främst ihop med att tarmen, precis som våra andra organ, blir äldre och skörare med åren. Det kan även finnas en ärftlighet. – De flesta som har tarmfickor märker aldrig av dem, men ibland kan fickorna bli inflammerade och göra väldigt ont, säger Charlotte Söderman, överläkare i mag- och tarmsjukdomar på Capio S:t Göran i Stockholm. Det är när tarminnehåll fastnar i tarmfickorna som de kan bli inflammerade. Då är det bakterierna i tarminnehållet som växer till sig och skadar tarmväggen. En trög mage med återkommande förstoppningar riskerar i högre grad att leda till inflammationer i tarmfickorna än en mage som fungerar som den ska med regelbundna avföringar. Blir dina tarmfickor inflammerade kan du få feber och rejält ont i magen, oftast nedtill och på vänster sida. Du kan också känna dig uppblåst och bli hård i magen, eller få diarré. Ibland påverkas även urinblåsan så att du kan behöva kissa oftare än vanligt. Den första åtgärden är att låta tarmen vila. Övergå till flytande kost under några dagar. Oftast brukar tarmen komma igång igen och inflammationen läka ut av sig själv. – I synnerhet om du känner igen symtomen och vet vad det handlar om kan du övergå till flytkost när du känner att magen är i olag. Men är det första gången bör du söka vård så att läkaren kan ställa diagnos och utesluta att smärtan beror på någonting annat. – Det kan finnas många orsaker till diffus magsmärta: magen, tarmarna eller, för kvinnor, äggstockarna. Det är svårt att veta vad det beror på innan man har gjort en undersökning, säger Charlotte Söderman. Sök vård på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har magsmärtor som inte går över och du tror att du kan ha inflammerade tarmfickor. Där görs en första bedömning. Om det är stängt kan du vänta till nästa dag, så länge du inte har mycket kraftig smärta. Då ska du söka vård på en akutmottagning. – Kraftiga magsmärtor som inte går över av sig själv ska du alltid söka vård för, säger Charlotte Söderman. ”Kraftiga magsmärtor som inte går över av sig själv ska du alltid söka vård för.” Undersökningen innebär att läkaren känner på magen och att du får lämna blodprov och urinprov. Du kan också bli undersökt med röntgen eller få göra ett ultraljud av tarmen. – Har man otur kan en inflammerad tarmficka spricka och inflammationen sprida sig. Det kan uppstå en blödning eller till och med gå hål på tarmen. Händer det är smärtan väldigt kraftig och du kan få hög feber och känna dig omtöcknad. Om den inflammerade tarmfickan spricker och antibiotika inte hjälper kan du behöva opereras. Då tar kirurgen bort den skadade tarmdelen. Därefter kan kirurgen sy ihop tarmdelarna, eller lägga ut en bit av tarmen genom en öppning på magen, så kallad stomi. Ofta kan tarmdelarna sys ihop igen efter några månader och du behöver inte längre ha stomin. 1177 vårdguiden 4 • 20 Vårdguiden Rehabilitering efter covid-19 Vårdguiden Barnsäkra ditt hem Vårdguiden Posttraumatiskt stressyndrom, (PTSD) Vårdguiden Aktuellt i vården